Kultur o Nöje

Asli Erdogan: "Mitt vanliga liv är slut"

Litteratur Artikeln publicerades
Domaren som såg till att hon släpptes ur fängelset och för två veckor sedan fick tillbaka sitt pass var resonabel, berättar Asli Erdogan. Men nu är han utbytt, vilket hon ser som ett dåligt tecken.
Foto:

Att få tillbaka passet var något av ett mirakel för den turkiska författaren Asli Erdogan som nu befinner sig på resande fot. Däremot vågar hon inte tolka det som ett gott tecken inför den fortsatta rättegången.

I Paris träffade hon den franska kulturministern och i tyska Osnabrück tog hon emot Erich Maria Remarques fredspris. Vore det inte för det internationella engagemanget för hennes öde hade hon fortfarande suttit i det statliga Barirköy-fängelset.

– Utan det hade de aldrig släppt mig, de är väldigt arga på mig, deras ursprungliga plan var att hålla mig i fängelse väldigt länge, de kan hålla en i sju år utan dom, säger hon.

Asli Erdogan, en av Turkiets mest betydande författare, greps i augusti i fjol anklagad för terrorverksamhet. När hon frigavs i väntan på rättegång i slutet av december förra året var det efter 132 dagar i fängelse men utan att hon kunde återgå till någon form av vanligt liv. Ute på gatan vågar folk ibland inte hälsa.

I ett seminarierum i Göteborg berättar hon om en tillvaro av psykisk terror där poliserna ständigt visar sig utanför hennes fönster och där tusentals rädda personer väntar med att gå och lägga sig till efter klockan 5 på morgonen, det klockslag då polisen vanligen knackar på.

– Det är den mest effektiva tiden att försätta människor i chock.

Har du kunnat skriva?

– Inte alls, jag har inte ens kunnat sova. Inte förrän jag reste.

Ändå är hon på Bokmässan i Göteborg för att presentera en ny bok. "Inte ens tystnaden är längre vår egen" är en samling politiska och poetiska essäer, tidigare publicerade i den prokurdiska, nu nedlagda tidningen Özgür Gündem. Även om det är för att ha suttit i tidningens redaktionsråd som hon nu riskerar livstids fängelse är det i synnerhet en av texterna som hon misstänker har retat upp den turkiska regimen.

Titelessän handlar om den turkiska arméns offensiv i Cizre våren 2016 då vittnen berättade om hur fler än hundra personer brändes i ihjäl i tre källare när de försökte skydde sig under arméns attack mot kurdiska PKK.

"Jag vill inte bli medskyldig till den skändning vilken ledde till att man i en källare fann en förkolnad käke som förmodades tillhöra en bränd tolvårig flickas kropp", skriver Erdogan.

Nu berättar hon att hon bodde i Krakow när den turkiska militären inledde sin offensiv. Tillbaka i Turkiet såg hon en dokumentär om hur polisen avrättade civila i Cizre efter att först ha bett dem komma ut på gatorna med vitt flagg.

– Det var bara för mycket, jag gick hem och började skriva samma natt. Därefter kom nyheterna, först på de statliga medierna: "vi brände dem allihopa". Min mamma ringde när hon hade läst min text i tidningen, hon var väldigt rörd, men grät och bad mig att inte skriva om Cizre. "Du kommer att hamna i fängelse".

Hennes franska förläggare satte ihop essäsamlingen när Asli Erdogan redan var fängslad. Catherine Deneuve har läst in den som e-bok, och som pappersbok har den redan sålt i 20 000 exemplar både i Frankrike och Tyskland. Asli Erdogan vill ha den utgiven även i Turkiet.

– Jag har redan passerat punkten "vara försiktig". Och hur länge kan jag vänta? Den här rättegången kan pågå i årtal.

Huruvida hon kommer att skriva om hösten i kvinnofängelset återstår att se, men material saknas inte. Inomhustemperaturen nattetid var ungefär tio grader. Varje fjortonde dag genomförde manliga soldater en razzia.

– Det var fruktansvärt skrämmande. Dörren öppnades och in stormade 40 soldater som genomsökte allt. Jag försökte skämta och säga att det var vår enda chans att få se män, men ingen skrattade. (TT)

Fakta

Asli Erdogan

Född: 1967 i Istanbul.

Bakgrund: Examen i partikelfysik. Har jobbat vid laboratoriet Cern i Gèneve. Började doktorera i Brasilien, men övergav studierna för att i stället skriva på heltid.

Sysselsättning: En av Turkiets mest betydande författare samt människorättsaktivist. Har skrivit romaner, essäer och krönikor i dagstidningar. Hon greps den 16 augusti i fjol i samband med en razzia mot den prokurdiska och nu förbjudna tidningen Özgür Gündem.

Sedan tidigare på svenska: "Den mirakulösa mandarinen", där två turkar bosatta i Schweiz tänker tillbaka på Istanbul. "Staden i den röda kappan" (2010) handlar om en turkisk kvinna som bosatt sig i Rio, "Stenbyggnaden" (2012) om ett fängelse, och om de brott som begås i hemlandet.

Visa mer...