Kultur o Nöje

Kreativt försvarstal för bibliotek

Kultur o Nöje

Bakom de prydligt sorterade bokryggarna döljer sig ett kreativt kaos av möjliga upplevelser och insikter. Kristian Fredén läser en bok man blir lycklig av.

Bibliotek

Författare: Ali Smith

Översättning: Niclas Nilsson

Förlag: Atlas

Artikeln publicerades 21 september 2017.

Bibliotek tjänar allmänt som sinnebilden för ordning och reda: framför oss ser vi rad på rad av prydligt uppställda bokryggar. Här är litteraturen tryggt sorterad, kategoriserad och behörighetsstämplad.

Läser man Ali Smiths novellsamling ”Bibliotek” bespetsad på en liknande upplevelse bedrar man sig dock. Stilmässigt är den ombytlig och genremässigt oregerlig. De tolv novellerna växlas med kursiverad text där både Ali Smith själv som ett antal läsvänner och kulturpersonligheter motsätter sig den pågående trenden att lägga ned öppna kommunala bibliotek runt om i Storbritannien. Dessutom svänger novellerna själva oförutsägbart mellan berättande och essäistik. Till skillnad från interludierna handlar de sällan om bibliotek i konkret mening men väl om livsupplevelser präglade av läsning.

Ett av de mest krängande exemplen är ”Det mänskliga anspråket” som blandar redogörandet för efterföljderna av ett kreditkortsbedrägeri med en berättelse om DH Lawrence aska. Det borde egentligen inte fungera men det bryr sig inte Ali Smith om och får det att fungera i alla fall – ungefär som påståendet att humlor flyger därför att ingen talat om för dem att de egentligen är för tunga. Samlingens intressantaste novell är i mitt tycke annars “Exfrun” som handlar om den svartsjuka som kan infinna sig i samlivet mellan en läsare och en icke-läsare. Mannens passionerade läsintresse, som kvinnan till en början fann charmerande, visar sig i förlängningen bli en förbannelse. Särskilt så sedan han blivit närmast fetischistiskt besatt av Katherine Mansfields författarskap (det är hon som benämns ”exfrun”). Droppen kommer när han återfinns gråtande över en bok innehållande bilder på Mansfields efterlämnade skrivverktyg. Hans icke-läsande livspartner tar slutligen en gruvlig hämnd genom att byta ut delar av hans Mansfieldsamling mot Stieg Larssons Millenniumtrilogi.

Överhuvudtaget råder en beläsenhet och associationsrikedom i Ali Smiths noveller som ständigt hotar att få berättaren att distrahera och avbryta sig själv. Och kanske är det här i den oberäkneligt förmedlade lärdomen och levandegörandet av andras författarskap som det verkliga försvaret för biblioteken ligger. Smith visar hur det bakom de prydligt sorterade bokryggarna döljer sig ett kreativt kaos av möjliga upplevelser och insikter att låta sig uppfyllas av. Just att inte alltid veta vad man ska mötas av när man drar fingret längs raderna av böcker är en lisa som inte ska underskattas. Vissa, som den här, blir man rent lycklig av att ha råkat dra ur hyllan.