Kultur o Nöje

Sigrid Nurbo: I kon ryms såväl mamma som maskin

Kultur o Nöje Artikeln publicerades
Fr.v: Slas ko-collage/pressbild. Nandipha Mntambos verk på Wanås. Foto: Lasse Ottosson. Andy Warhol 1969 framför sin "Cow" som blev en stor framgång i hans karriär. Foto: AP Photo. Jujja Wieslander har skrivit en ny bok om Mamma Mu. Foto: Jessica Gow.
Fr.v: Slas ko-collage/pressbild. Nandipha Mntambos verk på Wanås. Foto: Lasse Ottosson. Andy Warhol 1969 framför sin "Cow" som blev en stor framgång i hans karriär. Foto: AP Photo. Jujja Wieslander har skrivit en ny bok om Mamma Mu. Foto: Jessica Gow.

Kossans kulturhistoria kan idisslas i oändlighet. Hon slickade fram asagudarnas värld och hon är föremål för nutida reklambråk. Stig ”Slas” Claesson fångades även han av deras kontrastfyllda väsen. Hans ko-collage syns i pågående utställning.

En utställning med titeln ”Slas Skåne” visas den här veckan på Gislövs byagård, Simrishamns kommun.

Enligt Slas son Nils hade Slas en förkärlek för kor och när han inte längre kunde måla med olja på grund av en tilltagande känslighet för färgens kemikalier, tog han fram saxen och började likt Matisse ägna sig åt collage. Ofta klippte Slas ut ”skånska” kossor. Svartvita. Det blev ”... ett sätt att kombinera negativa och positiva former”, skriver Nils Claesson i samband med utställningen.

Kor bär som de flesta djur på ett symbol­värde, men i kossans fall är det kanske extra komplext. I kon ryms såväl mamma och madonna som hora och pengamaskin. Kon är helig och slampig. Dum och klok. Vördad och utnyttjad.

Hon är livgivare och slaktstycke. Gullblomma med gula plastlappar i köttfabriksöronen. Hon går samma upptrampade stigar men ser på dig med ögon som förstod hon hela världen. Hon springer fortare än du kan ana, kan sparka sönder en skalle till skärvor och skräp. Bara häromdagen trampades en äldre man i Halland ihjäl i en pittoreskt lantlig kohage. Han blev omringad och attackerad då han hamnade mellan kalvarna och deras mödrar.

”En positiv och en negativ form som kan ses nästan som ett musikaliskt ackord”, skriver Nils Claesson vidare som ingång till Slas skånska ko-collage.

Kor alltså. Ett symboliskt laddat djur förknippat med kvinnokroppen och moderskapet. Sydafrikanska Nandipha Mntambo som var representerad på Wanås Konst i fjol har i flera skulpturala verk använt sig av kon och hennes hud för att skapa kroppsnära verk, sudda ut gränsen mellan djur och människa (kvinna?).

I såväl äldre nordisk kultur som i traditionella afrikanska stamsamhällen fungerar boskap som transaktionsvaluta när döttrar gifts bort.

”Jag vill vara en ko och inte min mammas dotter”, skriver Selima Hill i sin dikt ”Ko” översatt av Roy Isaksson. Precis som i Mntambos verk tycks Hill genom att skriva om kor kommentera hur det är att leva som människa som kvinna. När normerande bilder av en förrymd kvinna och ko krockar, på det sätt som de gör i Hills dikt, då blir skrattet svartvitt. ”Don’t make a special fruit-cake for when I come home:/ I’m not coming home./ I’m going to be a cowman’s counted cow./ I’m going to be a cow/ and you won’t know me.”

Kossans kulturhistoria kan idisslas i oändlighet, faktiskt ända tillbaka till istid och asagudarnas världstillblivelse.

Utan Ödhumla som med sin varma kotunga slickade fram mannen Bure ur forntida isen hade Ask och Embla aldrig kunnat komma till liv och jord, hav, himmel inte uppstått.

Ödhumla och jätten Ymer (vars kropp sedan blir till himmel och jord och allt det där) blir själva, enligt Snorres ”Edda”, till i ett svalg när kontrasterna hetta och frost möts.

Kossan innehar en alldeles särskild plats i vår kulturella symbolvärld. Det märks även i nutida reklambråk. Skånebaserade Oatley, producent av vegetabilisk mjölk så som havre­dryck, gick för långt i sin annonskampanj, menar Marknadsdomstolen. En jiddrar inte med urkraften, marknadsvärdet i mjölk! Att påstå att havredryck är hälsosammare för såväl människor, djur som miljö är att misskreditera branschorganisationen Svensk (ko)Mjölk.

Att komjölk får kallas mjölk utan att någon blir förvirrad gör mig förvirrad, men så starkt förankrad är uppenbarligen vår tanke om kon. Enligt vår språkbank ger kor oss mjölk. Våra egna dibarn matar vi med bröstmjölk eller möjligen bröstersättningsmjölk. Vid andra tillfällen kan vi förtära kokosmjölk, getmjölk, sojamjölk etcetera. Men mjölk – the original – den kommer från kossan. Det är en helig kogrej eller lite som att ingen vill se elefanten i språkspiltan.

Mamma är för övrigt både latinets och grekiskans ord för bröst.

Men hur är det med barnboksfavoriten Mamma Mu? Varför inte bara ”Mu”? Må vara att hon har någon kalv någonstans, men böckerna handlar ju om henne – som ko, en rätt så ovanlig kofigur med livsvilja och bus, en som vill prova allt kul och spännande som människor gör.

Från vänster: Slas ko-collage. Nandipha Mntambos verk på Wanås. Andy Warhol 1969 framför sin ”Cow” som blev en stor framgång i hans karriär. Jujja Wieslander är mamma till ”Mamma Mu”.

Lite mer

Kulturella kotips

Film:

"Kokvinnorna" (2011), svensk dokumentärfilm i regi av Peter Gerdehag.

"Cowspiracy: The sustainability secret" (2014) av Kip Anderson och Keegan Kuhn. dokumentärfilm om köttindustrin och miljöpåverkan.

Litteratur:

"Kor kan drömma", av konstnären Maria Bajt och Jason "Timbuktu" Diakité. Konstbarnboken "Cows Can Dream" är en nyutgåva i engelsk översättning med ljudspår på arabiska. Den släpptes på Wanås Konst tidigare i somras.

Jesper Svenbros poesi innehåller ofta boskap. Dikten "Kostig" hittas i samlingen "Vid budet att Santo Bambino di Aracoeli slutligen stulits av maffian" (1996)

Jo Shapcott, engelsk poet, har precis som Selima Hill skrivit ironiskt om kor, till exempel i dikten: "The mad cow talks back"

Musik:

Fo Fighters "For all the Cows" (1995)

Tex Owens "Cattle Call" (1934)

Daniel Johnston "Walking the Cow" (1983) med senare tolkningar av bland andar Nina Persson och Sonic Youth + Mike Whatt.

Visa mer...