Hur mår USA och dess valuta, den världsledande dollarn? Frilansjournalist Pierre Gilly har pratat med den amerikanske ekonomiprofessorn Michael Hudson, som är mycket orolig över utvecklingen. På bilden ses Wall Street.

"EU gör vad USA ber dem att göra"

Publicerad 30 januari 2008 10.53 Uppdaterad 27 juni 2010 6.46
Större eller mindre text

New York Ekonomi.
Dollarn som världens reservvaluta garanteras av amerikanska kärnvapen. Europa är en koloni till USA. Norge skänker bort sin olja. Michael Hudson kan låta som en paranoid vänsterextremist. I verkligheten är han ekonomiprofessor och konsult på Wall Street. Frilansjournalist Pierre Gilly ringde upp honom.
Tillfällig hicka eller tecken på djupare problem? Åsikterna om vad som orsakat oron på världens börser efter nyår går vitt isär. George Bush anser att USA:s ekonomi långsiktigt är sund, medan miljardären och finansgurun George Soros sagt att det vi nu ser är början på den största finansiella kris sedan andra världskriget.

Den amerikanska ekonomiprofessorn Michael Hudson [S] University of Missouri [S] hör till dem som anser att den amerikanska fastighetsbubblan är en del av ett mycket större problem. USA har haft ett växande underskott i handeln med omvärlden ända sedan Vietnamkriget som man finansieriat med lån.



Hur är dollarns ställning i världen idag?

- USA är skyldig centralbanker runt om i världen 3500 miljarder dollar. Vi skulle inte kunna betala tillbaka även om vi ville och det har utländska investerare insett. Kongressen har inte för avsikt att betala några skulder och underskotten kommer att fortsätta. USA tänker fortsätta att bedriva krig som andra länder i praktiken betalar. Idag finansierar Kina, Japan och OPEC-länderna USA:s krig i Mellanöstern, trots att det är ett hot mot dem. Så dollarn är inte i något vidare skick. Utländska investerar har insett att dollarn kommer att fortsätta att tappa i värde [S] den kommer att gå ner minst ytterligare 20 procent.

Varför finansierar Kina, Opecländerna och Europa ett krig man inte vill ha?

- Om andra länder inte accepterar amerikanska dollar så kommer USA att se det som en krigsförklaring. Det förklarade en amerikansk finansminister personligen för mig på 70-talet. Kinesiska tjänstemän jag talat med har sagt att de sitter på dollarobligationer för att USA inte ska attackera dem med kärnvapen. Det handlar om ren militär utpressning.

Vad är EU:s inställning?

- EU gör vad USA ber dem att göra. Europeiska politiker och centralbanker agerar inte i EU:s intressen utan gör vad som är bäst för USA. De tror att EU måste förlita sig på USA, men det är en politisk och ideologisk inställning, och bygger inte på ekonomiska överväganden.

Hur kommer det sig att Europa är så lamt gentemot USA?

- Man har varit det sedan andra världskriget, jag kan inte förklara det.



Men de Gaulle var medveten om vilken fördelar USA hade av att dollarn var världens reservvaluta, och han förde en monetär politik som låg i Frankrikes intressen.

- De Gaulle var lysande, men det finns inga fler de Gaulle. Ett skäl är att USA motarbetar alla utländska politiker och bankirer som inte är proamerikanska. USA har ett stort spionprogram och dokumenterar vad folk på nästan alla nivåer tycker. Om någon strävar efter att Europa ska bli självständigt från USA så ser man till att denne inte blir befordrad. Många europeiska bankmän är som Tony Blair. De tror att de måste vara på USA:s sida. De gör precis tvärt emot vad de Gaulle gjorde. De fortsätter att ta emot dollar, utan begränsningar, och utan att skydda sina länder mot dollarns inflytande. I praktiken så exporterar länder som Tyskland, Frankrike och Sverige till USA och dollarländer i utbyte mot pappersbitar, som de inte kan få något ut av, annat än fler pappersbitar.

Vad skulle hända om centralbanker med stora dollarinnehav började köpa upp amerikanska företag?

- USA har inte för avsikt att tillåta det. Det ligger i USA:s intresse att inte ge er något. Ni kan inte köpa något för era dollar som vi anser är en fråga om nationell säkerhet. Ni kan köpa konkursmässiga bolag, låna ut pengar till Citybank och bankrutta banker, som USA tvingar Opec att göra nu, men när Kina ville köpa Unocal, sa USA nej. Det finns en dubbelmoral här. USA köper upp andra länders infrastruktur, men tillåter inte andra länder göra det med USA. Och nästan allt kan klassas som viktigt för den nationella säkerheten.



Hur länge kan systemet fortsätta?

- Många undrar det. Svaret är att ingen vet. Det kommer att fortsätta tills andra länder börjar göra motstånd. Ännu så länge är det bara Ryssland, Kina och Venezuela som gör det. USA har aldrig låtit andra länder påverka deras politik, medan nästan alla andra länder låter USA påverka deras.

Blir världen bättre om euron ersatte dollarn som världens reservvaluta?

- Euron har ingen möjlighet att bli världens reservvaluta. För att euron ska ersätta dollarn så måste man dra på sig budgetunderskott och utfärda obligationer som utländska banker kan köpa. Men EU har en överenskommelse om att budgetunderskotten inte får vara högre än 3 procent av BNP. När USA går mot en recession, när arbetslösheten ökar, eller när man vill gå i krig, är man villig att dra på sig hur stora budgetunderskott som helst.

- Om inte EU drar på sig ett underskott för att bygga upp sin egen infrastruktur eller förhindra arbetslöshet, kommer det inte att finnas tillräckligt med värdepapper för utländska länder att investera i. Så euron kan inte ersätta dollarn. EU måste agera som ett riktigt land, och det gör man inte. Man agerar mer som en koloni, som Panama eller Liberia, som inte har kontroll över sin egen valuta.



Har dollarhegemonin långsiktigt negativa konsekvenser för den amerikanska ekonomin? Trots att man drar till sig så mycket kapital är ju stora delar av den amerikanska industrin i dåligt skick.

- USA verkar under premissen att man inte behöver en industri. Om Europa och Asien är beredd att exportera sina varor till USA, i utbyte mot papper, så behövs bara en tryckpress. Vi behöver ingen industri: Europa ger oss ändå allt vi behöver för inget. Vi kan köpa vilka europeiska företag vi vill, utan att ge annat än papper i utbyte. De dollar som vi köper europeiska företag för förs över till den europeiska centralbanken, som använder dem till att köpa amerikanska obligationer som finansierar det amerikanska budgetunderskottet. Varför ska amerikaner arbeta, när tyskar gör det gratis?

Vad säger dina kollegor om dollarns ställning?

- De på Wall Street köper råvaror eftersom de flesta valutor kommer att förlora i värde, när dollarn gör det. Nästa boom kommer att bli råvaror. Men pengarna kommer inte att investeras i Europa. Du har hört Rumsfeldt tala sarkastiskt om det gamla Europa. Amerikanska investerare anser att Europa är så illa skött att man lägger pengarna i tredje världen. De tror att Europa blivit senilt.



Du verkar inte heller så imponerad av hur Europa sköter sina affärer?

- Nej. När Norge säljer sin olja investerar de inte i sin egen infrastruktur, utan på börsen. Nedgången på börsen har raderat ut hela förra årets oljeproduktion. Norge skänker bort sin olja. Det är USA:s ideal för Europa.

Hur skulle ett alternativ till dagens situation se ut?

- Situationen påminner om perioden efter första världskriget då Tyskland och Frankrike började devalvera sin valuta på grund av inflationen. Den amerikanska kongressen antog en lag mot valutor som tappar i värde. De antog tariffer efter försäljningspriset i USA, inte importpriset. Europa skulle kunna ha en flytande tariff riktad mot valutor som tappar i värde, i syfte att skydda sin inhemska industri. De skulle kunna använda intäkterna från tarifferna till att subventionera sin egen export till USA. Det är vad USA gjort i många år.

- En annan möjlighet är att Europa tvångsinlöser amerikansk egendom i Europa och betalar med de dollarobligationer man samlat på sig. Den europeiska centralbanken skulle kunna säga att det inte längre finns något skäl att äga amerikanska obligationer; "Vi har 1000 miljarder dollar i obligationer och USA tillåter oss inte att köpa de amerikanska företag vi vill. Därför tvångsinlöser vi de amerikanska dotterbolag i Europa. Vi betalar med dollarobligationer, och priset blir det företagen själva uppger att de är värda när de deklarerar." Det är vad Kuba gjorde efter sin revolution.

Pierre Gilly

kultur@kristianstadsbladet.se



Pierre Gilly är frilansjournalist, för tillfället bosatt i New York.


Michael Hudson

Michael Hudson är en framgångsrik konsult på Wall Street, professor i ekonomi på University of Missouri, och rådgivare åt den demokratiske kongressledamoten Dennis Kucinich som nyligen drog sig ur presidentvalet. Han har också arbetat åt Chase Manhattan Bank, och varit rådgivare åt den mexikanska, kanadensiska och amerikanska regeringen. Hudson har bland annat skrivit boken "Super-Imperialism The Origin and Fundamentals of US World Dominance" (Pluto Press). Han bor i Forest Hill, New York.

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu