Historien genom en ny lins

För homosexuella är nuet att föredra. Men det hänger på att man är född
i rätt land. Robert Aldrich, professor i europeisk historia vid
universitetet i Sydney och redaktören bakom den första homosexuella
världshistorien, är övertygad om att utvecklingen går åt rätt håll.
Homosexuella har knappast haft det bättre än idag. – Bara för 20 år
sedan var ämnet tabu. Nu har intresset för sexualitetens historia och
genderfrågor vaknat och det gör det möjligt att skriva ett mer
översiktligt verk. Frågor som partnerskap, adoption och diskriminering
har blivit viktiga. Homosexuella män och kvinnor har nått en högre
position, till exempel är borgmästarna i både Paris och Berlin öppet
homosexuella, säger han. "Gay – en världshistoria" består av 14 essäer av lika många författare,
om homosexualiteten från antikens Grekland fram till idag. För första
gången skrivs den homosexuella historien med ett globalt perspektiv.
Liksom i de flesta historieböcker är det främst männens historia som
finns tillgänglig – två av essäerna är specifikt tillägnade den
kvinnliga gaykulturen. – Jag hoppas att vi kan visa den sexuella
mångfalden i historien. Genom historien kan vi se att män och kvinnor
alltid har funnit olika sätt att ha intima relationer med samma kön.
Kanske kallas det inte homosexualitet, men det har ändå funnits i de
flesta samhällen, säger Robert Aldrich från Paris, där han gör
researcharbetet inför nästa forskningsprojekt. En homoerotisk tradition i arabisk kultur kan kännas avlägsen idag, men
Egypten och Turkiet är två länder som av tradition varit öppna för
erotik av skilda slag. Idag är situationen en annan, även om Egypten
och Turkiet, tillsammans med Irak är de enda muslimska staterna som
inte har anti-homosexuella lagar.
Nordamerikas puritanska nit kom med kolonisatörerna, som på 1600-talet
införde dödsstraff för sodomi. Dessförinnan fanns många exempel på
indianstammar där könsroller överskreds.
Men hot om dödsstraff tog inte död på gaykulturen i Amerika. Bland
gruv- och skogsarbetare accepterades sex mellan män under nybyggareran
och guldrushen. En av de mest uppenbara – och okända – homosexuella kulturerna hittar
man i Japan. Berättelser om samkönade relationer mellan kejsare och
aristokrater finns redan från 800-talet. Shogunen Yoshimochi tog till
exempel samurajen Akamatsu Mochisada som älskare i slutet av
1300-talet. I klostren, vid hovet och i militärlägren blomstrade de
(manliga) samkönade relationerna som en naturlig maktbalans mellan
ynglingar och erfarna krigare. I samma takt växte kvinnoföraktet.
I Asien har den västerländska termen homosexualitet inte passat in.
Kärlek mellan samma kön var inte något som föraktades, som i det
kristna Europa. De bilder vi känner igen som symboler för lekfull
kärlek mellan två män eller två kvinnor har sitt ursprung i Mittens
rike. Redan i Zhoudynastin på 1100-talet f Kr var sexuella förhållanden
mellan män vanliga vid kejsarens hov. Precis som i den japanska
kulturen var relationen lärare-elev, eller äldre-yngre, central. Män
med hög status fick ha sex med vem som helst med lägre status.
Södra Afrika har tidigare ofta framhållits som en kultur utan
homosexualitet. Litteraturen är knapp, men idag har forskningen en
annan syn. Lesbiska relationer sägs ha varit vanliga i zandefolket, där
fruarna hölls isolerade, och många andra exempel vittnar om
homsexualitet och en positiv syn på manliga förhållanden. Trots att det är en påkostad, rikt illustrerad bok är "Gay – en
världshistoria" högst vetenskapligt skriven, med en diger lista
fotnoter och referenser. För Robert Aldrich har det varit viktig,
precis som att det är ett stort, brett förlag som står bakom den. – Vi
ville göra en attraktiv bok med roliga illustrationer. Men den är
baserad på aktuellt vetenskapligt arbete, för att visa akademiker på
möjligheterna till vidare forskning. Homosexualitetens historia har
varit ett sätt att berätta hela kulturers historia. – Det handlar om
våra attityder gentemot religion, juridik, moral, medicin, sociala
strukturer, biologi, konst, litteratur… Det är en lins vi kan se den
allmänna historien genom. (TT Spektra)
Elin Viksten