Text: Lisa Boda
Publicerad 30 juni 2005 15.59
Uppdaterad 1 juli 2010 7.132005-06-30 15:59:49
Större eller mindre text
– En serieroman är något som i serieform motsvarar en novell eller roman, ett längre sammanhängande verk som publiceras i bokform, säger serie-experten Fredrik Strömberg, efter viss tvekan.
Fredrik Strömberg är ordförande för Seriefrämjandet, författare till flera böcker om serier, kursansvarig på en serietecknarlinje samt redaktör för tidskriften Bild & Bubbla. Att han ändå tvekar beror på att definitionen får konsekvenser.
– När det började, vem som var först och så vidare påverkas förstås av vad man räknar som serieroman.
Själv föredrar Fredrik Strömberg en bred definition; en belgisk träsnittsroman från tidigt 1900-tal kvalar till exempel in i hans bild av en serieroman. Annars framhålls oftast nyligen bortgångne Will Eisner som skapare av serieromanen. Ett hus i Bronx (1987) är den mest kända av hans många "graphic novels", som det heter i USA, serieromanens ursprungsland – om vi nu köper den gängse definitionen.
Ändå är det till en annan man som alla serieromanvägar tycks bära: Art Spiegelman. Medan Eisner kom från seriebranschen var Stockholmsfödde Spiegelman en av grundarna till det avantgardistiska seriemagasinet Raw.
Hans stora genombrott kom med en serieroman om förintelsen, Maus (1-2, 1986-91). Den berättar, i fabelform, om hur Spiegelmans föräldrar överlevde Auschwitz.
– Maus är världens mest kända serieroman, ingen kommer ens i närheten av den, säger Fredrik Strömberg. Trots att "Maus" håvade in såväl Pulitzerpris, medieintresse och läsare utanför serienördskretsar uteblev seriernas efterlängtade statushöjning – fram till i dag.
– Det är nu det händer. Medan en äldre generation fortfarande ser serier som roliga strippar i dagstidningen är det för 20-åringar som vuxit upp med de här serieromanerna inget konstigt med att förmedla seriösa saker i serieform.
Fredrik Strömberg berättar att det på bara några år blivit ett enormt tryck av tecknare och författare som vill satsa på serieromaner, i Sverige och runtom i världen. Det grundar sig på den ökade förståelsen för serier hos gemene man, men serieromanens seriösare ambitioner är det som varit avgörande för det stärkta intresset bland kulturskribenter, utställare och bibliotek.
– De som förr bestämde sig för att bli författare, poeter, journalister och konstnärer, vågar numera välja serietecknande som uttryckssätt, säger Fredrik Strömberg. Den bilden bekräftas av Mats Jonsson, serietecknare och redaktör på serieförlaget Galago. Med sin Hey Princess är han en av dem som anammat den självbiografiska serieromantrenden, den genre som kommit att dominera i Sverige.
Varför har det självbiografiska blivit så populärt här?
– Det uppstod ganska tidigt med tecknare som Daniel Ahlgren, David Liljemark... och mig själv. I ett litet land som Sverige får man snabbt efterföljare, säger Mats Jonsson som ändå tror att det självbiografiska är på väg bort.
– Det blir alltmer realism, något som låter mycket tråkigare än vad det är. Det ligger egentligen nära vanlig prosa, serieförfattare som stöper om sina erfarenheter men utan självbiografisk ram.
Journalistiska serieromaner, med Joe Saccos Palestine som föregångare, är det senaste på serieroman-arenan, en trend som både Mats Jonsson och Fredrik Strömberg tror kommer växa framöver.
Sammanfattningsvis har de senaste årens utveckling enligt Mats Jonsson varit tydlig; klassiska äventyrsserier som Fantomen och humorserier som 91:an är på nedgång samtidigt som det kommit en mycket rikare utgivning av alternativa serier.
– Men i och med mangans intåg har bilden komplicerats, fast på ett positivt sätt. Med mangan har barnen dessutom börjat läsa mer serier igen.
Fredrik Strömberg ser på serieromanens framtid med tillförsikt.
– Som det känns nu finns det inga begränsningar överhuvudtaget. (TT Spektra)
kultur@kristianstadsbladet.se
Grundkurs i serier
Strip: Oftast tre liggande rutor med en rolig slutkläm.
Seriealbum: Ett typexempel är Tintin. Tjockare serietidning och med lite hårdare pärmar. Blev ett standardformat i Europa under efterkrigstiden.
Serieroman: Ett sammanhängande serieverk i bokform. Kommer från USA.
Urval centrala verk i serieromangenren: Will Eisner "Ett hus i Bronx", Alan Moore och Dave Gibbons, "Watchmen", Frank Miller "Batman – Återkomsten" (seriehjältegenren), Marjane Satrapi "Persepolis", Jaques Tardi och Jean-Claude Forest "Just här".
Urval filmer som bygger på serier: "Sin city", "Ghost world", "American splendor", "Hellboy", "Spider-man".
Platser för serieälskare: Serieteket, Kulturhuset i Stockholm, Åbergs museum i Bålsta utanför Stockholm.
Serieantologi: Nyligen utkom "Svensk seriehistoria", den första boken i en planerad serie om seriernas framväxt i Sverige. Fredrik Strömberg är aktuell med en bok som presenterar de bästa serieböckerna som getts ut på svenska, "Seriebiblioteket".
Mats Jonssons serierunda: "Det finns ett seriekvarter på Södermalm i Stockholm. Gå först och se utställningen på Seriegalleriet, handla sen på Serieslussen och Staffars serier, och sätt dig slutligen och läs dina serier på café Soda som har en skylt i form av en seriebubbla."
Större eller mindre text