Hoppet står till webbens frihet

Man kan utan svårigheter föreställa sig problemen som uppstår när ett lands premiärminister till så stor del kontrollerar massmedia - samtidigt som det påstås att så mycket som 82% av italienarna, den högsta andelen inom EU, endast använder tv för att ta del av nyheterna.

Och eftersom Mondadori ensamt utgör 30% av den italienska bokmarknaden kanske man ska fråga sig vad som händer med de små förlagen, med uppstickarna och det publicistiska avantgardet.

För att få svar vänder jag mig till Emiliano Angelelli i Rom, ansvarig för det Milanobaserade förlaget Edizioni Ambiente som specialiserat sig på utgivning med ekosocial profil.

Har den italienska "kulturvänstern" totalt misslyckats att bekämpa Berlusconis makt?

- Tyvärr har den i de allra flesta fall gjort det. Jag ska ge dig ett exempel: med min generation uppstod ett nytt kulturellt klimat, där musiker, förläggare och konstnärer, ja alla de som fanns utanför etablissemanget, började att göra sig hörda. Detta skapade vackra illusioner, men en efter en övergick de till besvikelser.

- Det här kreativa tillståndet har antingen försvunnit, blivit uppslukat av det större etablissemanget eller förlorat väldigt mycket av sin drivkraft. Att förklara hur det hände är väldigt komplicerat. Det som på djupet förstör Italien är nepotismen, den traditionella familjestrukturen här, som socialt, kulturellt och politiskt karaktäriserar verkligheten. Den i sig blir också en reflektion av landets komplexitet, säger han.

Hur mår den fria pressen ekonomiskt, finns det någon balans, sett till Berlusconis medieimperium?

- Situationen är inte lätt, och det tror jag är en utbredd känsla inom den publicistiska branschen. Som det är nu påverkas vi av finanskrisen och det är på inga sätt lätt att arbeta i ett sammanhang som i sig redan är väldigt begränsat. I vårt land är det oerhört slitsamt för småförlag som måste handskas med ett distributionssystem som blivit monopoliserat av de stora kedjorna.

- Feltrinelli, till exempel, har med sänkta priser ihjäl de alternativa distributionskanalerna, som de mindre boklådorna. Den enda räddningen, enligt mig, är internet. Edizioni Ambiente, som jag jobbar för, säljer merparten av sina skrifter online, och gynnas av att vi dels har en medveten kundkrets och för att vi specialiserat oss på det ekologiska området, tillägger Emiliano Angelelli.

- Ett exempel på problem som man i vårt område kan råka ut för i Italien är det interdepartementala dekretet, från 30 mars 2009, där regeringen satte stopp för alla rabatterade post- och leveranskostnader för böcker, dagstidningar och tidskrifter. Och du kan ju föreställa dig vad det här innebär. En ökning av priserna med 500 % till 700 % är ett enormt bakslag för de små och medelstora förlagen.

Finns det något alternativ till Berlusconi? Vad gör oppositionen?

- Ja, lyckligtvis finns det alternativ, och de består i det så kallade ostoppbara mångfaldet som Paul Hawken (amerikansk ekoentreprenör och författare, förf. anm.) talar om i sin bok, "Blessed unrest", som vi ger ut på italienska, som går ut på att flera olika små grupper använder nätet och andra alternativa "kretslopp" för att nå ut med sina specifika intressen.

- Dessvärre befinner vi oss i en stark förändringsfas, jag vill inte tala om alla vars liv som så drastiskt förändrats de senaste femton åren på grund av internet och nya teknologier, men det finns en stor del av befolkningen som fortfarande använder sig av traditionella media som informationsredskap. Det här skapar en jättestor social klyfta. Jag föredrar att vara optimist och tänka att inom ett tjugotal år har förändringen nått en mer definitiv form, säger Emiliano Angelelli.

- Det här känns som det enda sättet att bekämpa Berlusconi, men innan dess måste hela det "sjuka italien" reformeras, och dit hör också stora delar av vänstern. Och även om Berlusconi aldrig skulle acceptera den här förändringen kommer han att dö förr eller senare, som alla andra. Hans död kommer visserligen inte innebära lösningen på våra problem, men det blir en enorm tröst.

Hur kommer det sig, enligt dig, att Italien har blivit det slags land som kommit att acceptera en ledare som Berlusconi?

- Det Italien som har röstat på Berlusconi känner igen sig i honom. För min egen del är det inte så, men det gjorde jag inte hos Prodi eller D'Alema heller.

Vad gör du själv för att bekämpa de här mörka tendenserna?

- Jag tror att det enda sättet att nå förändring är de individuella valen, där allt handlar om medvetenhet. Det är inte frågan om att välja mellan en bok från Mondadori eller från Edizioni Ambiente, det är hur man läser som är hela skillnaden. Och det gäller för alla sammanhang, inte minst hur mycket man har i plånboken.

- Alltså, utan några särskilda ideologier väljer jag att göra alternativa inköp, jag är till exempel vegetarian, och undviker att handla hos större kedjor när jag kan, till fördel för små lokala producenter, jag cyklar istället för att köra bil, och använder mig av det bästa vapnet - ett stort leende. I ett land som mer och mer glider mot rasism och inhuman lagstiftning känns det som en viktig förutsättning för framtiden, säger Emiliano Angelelli.

I tidningarna, både i Italien och internationellt, skrivs det nu om P3 (Propaganda tre), en ny härva där högt uppsatta personer anklagas för att konspirera mot det italienska domstolsväsendet för att gynna Berlusconi. Som i sin tur vägrar att lämna ifrån sig makten innan hans manddatperiod är över, 2013. Tre år till.

Berlusconi är Italiens tredje rikaste person och har, om det nu är sant, märket av en gipskatedral i kinden. Han väcker ilska och förakt över hela världen, men verkar på något sätt alltid återhämta sig från sina skandaler, oavsett om det gäller mafia, politiska utspel eller prostituerade.

Allvaret i allt detta verkar ligga i avsaknaden av lagstiftning mot antidemokratiska krafter som har tillåtits gå väldigt långt i Italien. Och hos en väldigt strategiskt skicklig affärsman och underhållare.

Berlusconi ser på folket genom tv-rutan, ifrån dagstidningarna och bokomslagen. Och han ler brett.