Samvetskval och dåliga kunskaper om Homeros

Text: Peter Viktorsson
Publicerad 23 december 2010 10.47 Uppdaterad 23 december 2010 10.47

Kultur.
Lyrikvännen (6/2010) uppmärksammar tre diktare som gått ur tiden i år. Texterna om Bengt Emil Johnson och Kerstin Thorvall kan gott lämnas därhän, men Ann Lingebrandts läsning av Ragnar Thoursie har både överblickens vidd och detaljstudiens pregnans.
Annars är det två intervjuer som svarar för skärpan i årets sista nummer. Jonas Ellerström har träffat Augustin Mannerheim (född 1915), poet, översättare och aktuell med en omfattande bok med metriska studier, medan Henrik Nilsson reste till Bukarest för ett samtal med Mircea Cartarescu, mest berömd för romantrilogin "Orbitór". Han inledde sin författarbana som poet (ett urval gavs ut på svenska för ett par år sedan) och i intervjun berättar han om dels sin egen poesi, dels rumänsk poesi i allmänhet. Om Nichita Stanescu, enligt Cartarescu efterkrigstidens främste poet, sägs att "en tredjedel av hans poesi är värdelös, men det gör ingenting". Förklaringen? Så här: "Poesin fungerar på samma sätt som gruvdriften – det finns mycket slagg och väldigt få guldklimpar". En sådan guldklimp är Ragnar Thoursies "Dagens dikt":


En stund av eftertanke

formar sig till dikt


Sådant är vårt liv:

en dikt – när vi väl tänker efter.


Vi kom från intet,

går till intet.


Däremellan är vårt liv,

en strimma ljus, en dikt.



Nutida Musik (3/2010) har rösten som tema och rör sig över vida fält: från skådespelarens användning av rösten över en fenomenologisk essä om röstens vara fram till rättsfonetikens profilering. Dessutom kan man läsa om en ljudinstallation som har sin upprinnelse i en afrikansk skrattepidemi (!) på 1960-talet.


I Signum (8/2010) resonerar Anders Piltz kring samvetet, "den positiva kraft som tvingar eller övertalar människan till de handlingar som hon innerst inne vet är riktiga". Den hållningen medför ibland att lagstridiga gärningar är nödvändiga: en moralisk princip som står över förordningar.

När Piltz refererar till motstånd mot Hitlerregimen är principen lätt att omfamna, men i ett inte fullt så övertydligt exempel blir den svårare att fördra. Piltz skriver om en apotekschef som vägrade sälja dagen-efter-piller eftersom det stred mot samvetet. Chefen fick bakläxa från högre instans: personlig övertygelse kan inte styra apotekets utbud. Anders Piltz menar däremot, att "det måste rimligtvis vara en moralisk fråga, det vill säga någons samvetssak" hur apotekets produkter ska få användas. Vem denna "någon" är preciseras inte, men det ligger nära tillhands att anta att "någon" är apotekschef snarare än kund. Men vad händer om det är kundens "personliga övertygelse" att inte sätta barn till världen? Ska hon förvägras sin övertygelse på grund av apotekschefens övertygelse? Eller borde kanske apotekschefen se sig om efter ett annat jobb?


Liv Strömquists medverkan i Bild & Bubbla (nr 185) lyfter hela numret. Det är bara att instämma i: "Sveriges roligaste, mest pedagogiska och slagkraftiga feminist".

"Sjung, o gudinna, om vreden som brann... I Svensk Bokhandel (19/2010) sägs att de "som läst litteraturvetenskap har Homeros hexameter i ryggmärgen och kan rabbla de kända inledningsraderna till Odysséen i sömnen". Dags att vakna och inse att de citerade orden är ur Iliaden.

Större eller mindre text



2 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

0% är likgiltiga

50% är nyfikna

50% är arga


Hur reagerar du på "Samvetskval och dåliga kunskaper om Homeros"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu