Han arbetar som look-alike och kan vagt passera som en fejkad Colin Firth, Billy Christal eller vad som nu efterfrågas på olika tillställningar och fester. Ett besök hos en spådam vid unga år spelar stor roll för hans kärleksliv. Och den grundkänsla han lever med är en av brist och förlust.

Efter att en kväll ha blivit rånad av en kvinna blir Treslove besatt av tanken att han kanske skulle kunna vara en jude. Detta på grund av något kvinnan sagt till honom – något han i efterhand tolkar som "Din jude..."


Snarare än att råka i kris efter den kastrerande upplevelsen (alla i omgivningen är i alla fall överens om det extremt löjeväckande i en man som blir överfallen av en kvinna) upplever han en slags exaltering. Genom sin äldre judiske vän Libor träffar han rentav en judinna, förälskar sig och flyttar ihop med henne.

Men med den nya identiteten kommer också en akut medvetenhet om antisemitismen i dagens Storbritannien.

Reella personer och händelser vävs in i fiktionen: det alluderas till såväl regissören Ken Loach, som sagt sig hysa förståelse för antijudiska attacker, som den antisemitiske saxofonisten Gilad Atzmon och – även Sverige är med på ett hörn! – Donald Boströms organstöldsartikel i Aftonbladet.


Författaren Howard Jacobson, som vann förra årets Bookerpris med denna roman, säger sig skriva tragiska snarare än komiska böcker. Och denna bok, som med alla sina språkliga finesser torde vara en professionell översättares önske- och mardröm tillika, börjar visserligen som ren satir men blir allt mörkare efterhand.

Skrattet fastnar ofta i halsen, exempelvis då en av Tresloves söner i berusat tillstånd börjar ifrågasätta Förintelsen och svamla om israeliska koncentrationsläger.


Själva romantiteln anspelar på huvudpersonens privata namn för judar – han kallar dem "Finklers" efter sin gamle skolkamrat Sam Finkler. The Finkler Question betyder alltså rätt och slätt "judefrågan". Treslove har i själva verket länge, sedan långt före rånet, känt ett slags utanförskap gentemot vad han ser som en närmast magiskt präglad gemenskap, med hemliga koder för tal, kroppsspråk och tänkande. Hans attityd gentemot sina judiska vänner är hjälplös beundran uppblandad med ressentiment.

Finkler själv är en övertygad antisionist och självutnämnd ledare för en grupp som, lika skamlöst som svåröversatt, kallar sig "ASHamed Jews". De möts regelbundet på Groucho Marx-klubben. Libor, en desillusionerad emigrant från det gamla Europa, och Hephzibah, den kvinna Julian förälskar sig i, är de båda andra judiska romanfigurerna av vikt.

De tre har sinsemellan väldigt olika sätt att förhålla sig till den judiska identiteten på, men de blir alla skakade och påverkade av den starka anti-israeliska opinion som alltför ofta spiller över i antisemitism. "Det finns två slags människor i världen: de som vill döda judar och de som vill vara judar", tänker Hephzibah vid ett tillfälle.

Det senare naturligtvis med adress till Julian, vars melankoliska snålskjuts på den judiska erfarenheten hon känner sig utnyttjad av.


Även om romanens fokus är på judisk identitet kan den också sägas behandla frågor om identitet i stort. Så även ifråga om dess sätt att skildra kärleksförhållanden. Begäret till den andra åtföljs av behovet av liksom rädslan för att bli uppslukad.

Treslove tycks eftersträva den romantiska sammansmältningen men i hans favoritfantasi dör den älskade kvinnan i hans armar. Hephzibah flyr från dominerande män bara för att finna sig utsugen av Treslove.

Finkler är en dominerande man vars begär till en kvinna han betraktar som sin intellektuella jämlike åtföljs av drömmar om att strypa henne. Det enda fungerande förhållandet tycks vara det änklingen Libor haft med sin fru – men det var i gengäld så symbiotiskt att livet utan henne blir outhärdligt.

Det är en dyster utblick. Men den förmedlas med briljans.

Fotnot: Bookerpriset, The Man Booker Prize for Fiction, är ett brittiskt litterärt pris som instiftades 1968. Romaner som kan komma ifråga ska vara skrivna på engelska och författade av hemhöriga i det Brittiska Samväldet eller på Irland. Det är ett mycket prestigefullt pris och några av de författare som erhållit det under de senaste tio åren är Margaret Atwood, Yann Martel och Anne Enright.

Howard Jacobson, född 1942, debuterade 1983 med romanen "Coming From Behind". Han beskriver sig som en "judisk Jane Austen". The Finkler Question är Jacobsons elfte bok. Vid sidan av romanförfattandet är han också verksam som kolumnist i The Independent.