Män är individer, män är del av förtryck

Text: Pernilla Glaser
Publicerad 20 december 2011 6.30 Uppdaterad 21 december 2011 9.04

Kultur.
Det är inte lätt att befinna sig mitt i normen och samtidigt förmå urskilja den, formulera sig kring den och reflektera över den.

Män är två saker. Dels en samling individer med det enda gemensamma att de delar en specifik könstillhörighet. Och dels ett system som utövas över hela världen. Förutom att vara ett normativt system, det vill säga en måttstock som tillmäts ett självklart logiskt egenvärde och med vars hjälp allt annat i ett samhälle mäts och vägs, är män ett system som underkastar sig kvinnor.

Ibland sker detta underkastande med hjälp av sofistikerad maktutövning och ibland med våld och tvång. Att vara man är alltså att vara både en individ och en del av ett systematiserat förtryck. Ett sätt att utöva makt är att kapitalisera på det språk som uttrycker underkastelse till exempel genom att hävda att den som är stark och äger privilegier egentligen är förföljd, utsatt och missförstådd.

Det krävs mod att erkänna sin normativitet och mer mod att aktivt ifrågasätta det system man själv är en del av.

Konstens uppgift är att bryta ner system och övergripande strukturer och göra dem begripliga och kännbara genom att gestalta de personliga relationer där systemet kommer till uttryck. Konsten avslöjar människan i systemen. Skillnaden mellan konst och propaganda är att propaganda gör tvärtom. Propaganda konstruerar personliga relationer och känslor till system och ideologier. Konst avslöjar och propaganda döljer.

Män såsom de tilltalas och beskrivs i Scum-manifestet är alltså inte jämförbara med till exempel judar som någon anfört. Scum-manifestet är inte heller propaganda utan konst.

Susanna Alakoski beskriver i sin krönika om Tur-teaterns uppsättning av Solanas ”Scum-manifest” sitt befriade skratt (kultursidan 3/12). Det är det skratt som väller upp inom oss inför konstens stora avslöjande.

Scum-manifestet avslöjar raseriet. Både det raseri med vilket män utsätter kvinnor för våldsamt förtryck och det raseri som är rimligt att känna inför denna situation. Scum avslöjar hur vi lägger oss tillrätta i det orimliga och accepterar det oacceptabla.

Varje dag som vi inte rasar över de offer som det manliga systemet skördar är en dag av lögn.

Artiklar om Scum

3/12: Lördagskrönika av författare Susanna Alakoski om Turteaterns pjäs ”Scum-manifestet”
9/12: Debattartikel av David Knezevic (aktiv inom Moderatmännen), med replik av Susanna Alakoski och Sune Johannesson
12/12: Debattartikel av debattör och författare Pär Ström, med replik av Susanna Alakoski
I dag: Krönika av Pernilla Glaser, författare

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu