Rätt ambition, men fel mål

Två Oscars till en Lönsbodakille. Kan inte ha hänt alltför ofta i historien. Men kolla nästa år. Då är jag med i listan. Kanske för bästa manus, eller bästa biroll. Strunt samma, en guldpojke hemma i hyllan kommer att kännas fint. Värdigt.

Sånt trams.

Ungefär lika tramsigt som Christer Nylanders (FP) debattinlägg (Fria ord i lördags) om att Kristianstad borde bli Europas kulturhuvudstad. Varför sikta mot ett mål så fjärran att det inte går att nå? Det är endast hämmande. Bättre att utgå från vardagsverkligheten och lyfta den till bästa möjliga.



När jag i slutet av januari var i Göteborg under filmfestivalen hade Christer Nylander ett inlägg i GP om filmpolitik, strax därefter hade han en stort uppslagen debattartikel i Aftonbladet om läsning och nu denna kulturförhoppning i hans lokaltidning. Gott. Nylander är en aktiv och engagerad kulturpolitiker som syns alltmer, och stannar alliansen kvar i regeringsställning efter valslaget i september håller jag inte för omöjligt att Kristianstad får en kulturminister.

Kulturpolitik är inte det tyngsta politiska området, och dess frågor avgör sällan val. Men det är viktiga frågor för folk och land, och det är ett område som behöver profiler. Tveksamt om Nylander kan bli den profilen, men hur som, jag ser gärna fler med Nylanders kulturintresse i alla partier.

I sitt lördagsinlägg pekar han på betydelsen av kultur- och nöjessfären för att göra en ort attraktiv. Ett sätt att sätta ljus på just detta område, menar Nylander, hade en strävan efter att bli kulturhuvudstad varit. Blir det också så är ett reellt uppsving att vänta. Så rabblar han Kristianstads och regionens förtjänster.



Jag håller med om att här finns gott om förtjänster, och sett över hela regionen är utbudet spännande. Just det perspektivet fanns för övrigt redan med i Lunds ansökan till 2014. De kom tvåa. Nästbäst lockar inga nya turister.

I Kristianstad finns, bland annat, en rik litteraturhistoria, filmhistoria, en bokfestival, museum och konsthall, ett barn- och ungdomskulturhus, jazzfestival, konserthus och en bakelsevacker teater. Snart också en arena.

Det där känner ni till. Förmodligen även detta. Litteratur- och filmhistorien är i stort sett sovande (Gustaf Hellströmssällskapet är ett fint undantag), bokfestivalen växer men är fortfarande liten (extramedel krävs för att satsa på poesin), Regionmuseet gör ett enastående jobb med begränsade medel och sparkrav, konsthallen visar nationellt intressanta utställningar men har inte lyfts sedan starten för tio år sedan, Barbacka är bra men ganska lågmälda, jazzfestivalen har det tufft ekonomiskt, Konserthuset och teatern har ett stort gästspelsutbud av olika karaktärer och längd. Arenan får en del konstverk, men i övrigt blir det väl ett arenautbud som mest.



Med andra ord. Här finns en grund att bygga på, men det behövs mer pengar, ökad profilering och nya satsningar. Dessutom behövs en målmedveten strategi för att skapa en alltmer kreativ jordmån för dem som vill kulturverka här (och som till stor del redan faktiskt bor här).

Nylanders vilja är bra, hans mål är fel. Ett års kulturjippo är bara roligt så länge det varar. Jag tycker det skall vara roligt betydligt längre.