Konstnärshus med residens

Precis på gränsen mellan de tre stadsdelarna Treptow, Kreuzberg och Neukölln ligger Atelierhaus Mengerzeile. Här samsas ett trettiotal konstnärer och designers om cirka 2 000 kvadratmeter ateljéeutrymme och tillhörande galleri. Kollektivet har funnits sedan 1993 och är därmed ganska venerabelt i dessa kvarter, som i månadens Tip, en tidskrift för evenemang i staden, ganska andlöst beskrivs som Berlins svar på Lower East Side i New York.

Själva byggnaden är förstås betydligt äldre än så, ursprungligen en pianofabrik från artonhundratalets andra hälft. Här tillverkades flyglar och pianoforten av virke från alperna, starkt nog att stå emot senromantikens virtuositet och bravur. På den tiden var det tyska hantverket ledande och återfanns i kungahusen runtom i Europa, men tiderna förändrades och tillverkningen återhämtade sig aldrig efter andra världskriget.



1945 hamnade Mengerzeile i den sovjetiska sektorn, strax innanför gränsen. Fortfarande syns betongfundament från den inre muren längs ett buskage, och den öppna platsen framför byggnaden, där jag glatt pulsade genom snön vid mitt senaste besök, var del av spärrområdet med krattat grus som just skulle avslöja varje fotspår och flyktförsök.

Men DDR-tiden öppnade bara nästa kapitel i husets historia, då skivbolaget Amiga flyttade in i lokalerna. De lp-skivor med artister från väst som pressades här på licens är nu samlarobjekt och rariteter. Skivetiketten har gett namn åt Mengerzeiles källarklubb, där det hålls vernissagefester och andra tillställningar.

Ytterst få av Atelierhaus Mengerzeiles hyresgäster kan leva på sin konst. Liksom för många konstnärer är det svårt att finansiera sig genom stipendier och offentliga anslag. Tillgången till resurser ställs mot konstnärlig integritet. Ett sätt att främja kreativt arbete är konstnärsresidens som erbjuder arbetsutrymme, logi, och i vissa fall även ekonomiskt stöd.

Företeelsen har funnits sedan förra sekelskiftet, idén kom från de idealistiska konstnärskolonierna i Europa och USA, men det är först under de senaste 20 åren som ett internationella utbytesprogram har etablerats och blomstrat. Föreningen Mengerzeile erbjuder två konstnärsresidens, och genom ett långvarigt samarbete med Västra Götalandsregionen vistas ofta svenska konstnärer i en av de två gästateljéerna.

Just nu är det Conny Karlsson, en filmkonstnär med bas i Göteborg som bor och arbetar här. Genom sin konst undersöker Conny konceptet identitet, begrepp som maskulinitet och andra subjektiva etiketter, ofta med utgångspunkt i populärkulturen och dess ikoner, och ur en queerteoretisk aspekt.



Konstnärsresidenset ger honom andrum mellan utställningar och möjlighet att fördjupa sig i research inför sista delen av sin filmtrilogi, ett projekt han arbetat på sedan förra året, men han medger att det finns en viss fara att konstnärer tvingas bli nomader.

Huset Mengerzeile förblir dock där det står. Kanske byggs det lyxvåningar här så småningom, men på något sätt tycks kreativiteten sitta i dess väggar.