Efter att först ha omskrivits i tidskrifterna "Kritiker" och "Karavan" lär två lyrikvolymer av henne föreligga för utgivning det kommande året. Men först med att introducera henne i bokform på svenska blev för-laget Alastor Press med ett urval med den spanska "Poesía Completa" som grund för Maria Nääs översättning.

Förlaget har valt att framhäva Pizarniks dramatiska och tragiska öde när hon 1972 för egen hand avslutade sitt liv i arbetsrummet i Buenos Aires, omgiven av sminkade och uppsprättade dockor samtidigt som hon på en griffeltavla skrivit sina sista ord, ord som formade till dikt får avsluta denna utgåva.



Jizarnik föddes 1936 i Argentina av rysk-judiska föräldrar och hennes korta liv kan tyckas lika påverkat av hennes poesi som livet är invävt i hennes diktning, vilken har gett henne epitet som en av de absolut främsta spanskspråkiga 1900-talspoeterna. Pizarniks poesi är ofrånkomligt mörk med döden och smärtan som ständigt närvarande motiv och teman. Henne depression, psykiska ohälsa och sömnlöshet rör sig i skuggor och speglar.

Maria Nääs skriver i sitt förord hur Pizarnik "följde i surrealismens spår och inspirerades såväl av 1920-talets franska surrealister som förgrundsgestalter till rörelsen". Själv tar jag mest fasta just på närvaron av förgrundsgestalterna; Pizarniks poesi kan kännas som en fortsättning av Lautréamont utan att surrealisterna någonsin kommit emellan.



Prosasviten "Den mordiska grevinnan" om den ungerska grevinnan Erzébet Báthory, som på 1600-talet tortyrmördade fler än 600 unga kvinnor i sitt slott i Transylvanien, spränger sig in i mitten av boken med klassiska motiv från skräckromantiken.

Prosan kan säkert attrahera men det är Pizarniks lyrik som fascinerar. Det är en poesi som balanserar mellan och rör sig emellan ljus och mörker, död och liv. Den skär hårt och långsamt in i läsaren som först lägger märke till döden och det svårmodiga men sedan kan läsa sig till hur dikterna faktiskt formar strimmor av ljus som borrar sig igenom det svarta.

Det är vackert och påträngande och det är till att glädjas över att den fylliga introduktionen kommer att få uppföljare, för mörkret väcker en längtan efter mer ljus.