Trivs bäst i öppna ljudlandskap

Nutida Musiks redaktör Andreas Engström påpekar att det ofta är "kritiker och skribenter som ger sin syn på kulturområdet" medan konstnärernas berättelser eller positioneringar sällan lyfts fram. I nya numret (1-2/2009) ges en rad tonsättare, musiker och ljudkonstnärer tillfälle att med egna ord berätta om arbetet och skapandet. En intressant infallsvinkel med blandat resultat.

Texterna växlar mellan medryckande inblickar i den konstnärliga arbetsprocessen och redogörelser som främst torde tilltala de redan invigda. En del beskrivningar tar sig närmast poetiska uttryck, som Fredrik Hagstedts visionära kreativitet av ranelidska mått, medan andra dagboksliknande anteckningar tar fasta på mer fackmässiga aspekter. Ett tredje sätt är att helt sonika berätta utan tekniska termer och utläggningar, som Annastina Malms enkla skildring av de utmaningar och frågetecken hon ställdes inför vid instuderingen av en nyskriven fransk opera.



Om Nutida Musik uppehåller sig vid det enskilda arbetet med koncentrerade nedslag i det musikaliska landskapet presenterar tidskriftens internationella kusin World New Music Magazine (WNMM, volym 19) en generös översikt av området. Årets nummer har temat "Swedish (hi)stories" och behandlar både aktuella tendenser och historiska företeelser.

Artiklarna är initierade, men samtidigt lättillgängliga, skrivna kanske främst för utländska läsare, men värdefulla även för svenska läsare som vill veta mer om ljudkonst och konstmusik.

Det är ett vidsträckt landskap som skådas, från minimalism och vikten av små skivbolag till musiken och ljudkonsten betraktade ur ett jämförande perspektiv där de nordiska grannländerna såväl som USA och Vietnam får stå som motpart eller, som i Danmarks fall efter Öresundsbron, som samverkanspartner.

Sammantaget är WNMM en diger introduktion med många utmärkta bidrag. Särskilt läsvärda är Susanne Skogs Myrén historik över svensk radiokonst, där materialet av hävd delas in i radioteater och "övrigt", samt en diskussion om kvinnors underrepresentation inom svensk musik, inte minst sett till antalet tonsättare.



I Neo (6/2009) ställs frågan om inskränkningar i levnadsstandard är rätt strategi för att möta klimathotet: "Hur mycket skulle du kräva att dina betydligt fattigare förfäder gav upp för att förhindra den klimatförändring som vi upplever nu? Vi står i exakt samma förhållande till människor som kommer att leva år 2100."

Gör vi verkligen det? Kommer shopping, bilkörning och flygresor att ses som nödvändiga livsbetingelser när framtidens befolkning blickar tillbaka på vår tid? Eller var det så att också våra "betydligt fattigare förfäder" till stor del ägnade sig åt lyxkonsumtion?

+ Kristianstadsbaserade Fel har funnit formen. Tredje numret är överraskande bra. Och skulle redaktörerna drista sig att sovra lite hårdare inför kommande nummer kan Fel mycket väl visa sig vara helt rätt.


– Filters reportage om Patrik Sjöberg och Stefan Holm river med flera decimeter. Gammalt groll är glömt och de forna rivalerna medverkar i ett tävlingsprogram som sänds i SVT i vinter. Filter var på plats och kan rapportera att Holm och Sjöberg minsann skrattade tillsammans under inspelningarna.