Musikens kraft som ny vägvisare

Cleveland, Ohio ger intryck av välstånd. Rena trottoarer, breda avenyer. Men var finns butikerna? Var bor människorna? Inte här i alla fall, inte downtown.

– Vi lever i en segregerad stad, säger Margaret Thresher, press- och kommunikationsansvarig på Rock'n'Roll Hall of Fames museum.

Cuyahoga River är en flytande gräns. Öster om floden ligger zonen som träffats hårdast av arbetslöshet, social utslagning och kriminalitet. 1950 var Cleveland motorn i mellanvästerns tunga tillverkningsindustri. Men de magra åren kom, och blev många. Vid 2000-talets ingång hade den ena fabriken efter den andra bommat igen och Clevelands befolkningsmängd halverats – från nära miljonen invånare till drygt 400000.

Om det finns en väg tillbaka? Kanske, men den blir både lång och besvärlig.

– Vi har sett positiva trendbrott de senaste åren och nu är satsningen på skolorna viktigast. Vi måste höja utbildningsnivåerna, på båda sidorna av staden, säger Margaret Thresher. Rock'n'Roll Hall of Fame, med sitt stilrena, pyramidliknande museum alldeles där vågorna från Lake Erie rullar in mot staden, vill vara mer än regionens största turistattraktion. Inskrivet i stadgarna finns ett utbildningsuppdrag som stiftelsen tar på allvar.

– Vi kan inte lära ut musik, säger Hall of Fame-presidenten Terry Stewart. Men vi kan använda musikens kraft till att ge barn och ungdomar vad de normalt lär sig, eller borde lära sig, i skolan. Jag är stolt över att våra olika utbildningsprogram vunnit fler utmärkelser än Gettymuseet i Los Angeles och Metropolitan i New York.

Rock Hall-museets pedagoger jobbar med matematik, vetenskap, geografi och språkutveckling – genom musiken.

– Barn från olika delar av Cleveland ligger långt efter barn i många andra delar av landet. Vi vill hjälpa dem att komma ikapp. I samverkan med skolorna ska vi höja studietakten och öka den sociala kompetensen.

Terry Stewart vet att museet varit framgångsrikt när det gäller att trygga verksamheten ekonomiskt. Nu handlar mycket om att bygga vidare på det som är framtiden i Cleveland: barnen. Samtidigt är den framtid presidenten talar om på plats i entréhallen. Tonåringarna dyker upp senare på dagen, nu står musikpedagogen Ed Gallagher beredd att möta en grupp barn från de östra, fattigaste delarna av staden. De är tre till fem år gamla och redo för veckans första Toddler Rock.

Ed Gallagher tar barnen med till en av utställningssalarna. Han skapar en cirkel, hänger på sig gitarren och frågar: "Kommer ni ihåg vilka bokstäver vi jobbade med senast? A och P, eller hur?"

A hade visst handlat om Aretha, som i Aretha Franklin. P verkar svårare att minnas, men så reser sig en liten flicka upp och säger: "Var det inte Parliament-Funkadelic?".

Ed Gallagher skiner: "Yes, du är fantastisk! Ni är jätteduktiga allihop. Kom hit … high five!"

Så fortsätter lektionen med en rundvandring till artisternas montrar. Musiken får ett ansikte, den sätts i ett sammanhang. Barnen får veta mer om ursprung. Kanske har artisterna en gång vuxit upp på liknande bakgator. Kanske betyder det att något eller några av tre-femåringarna från östra Cleveland kan göra en liknande resa.

"High five!", säger Ed Gallagher.