Banke, Viktor (red): "Genom fönstret över Västra Boulevarden"

Kultur Artikeln publicerades

Elva unga skribenter – och en illustratör – har samlats i en antologi där de ger sina bilder av Kristianstad. Bra och nyttig läsning, konstaterar Sune Johannesson, men som också inser att nästan alla har lämnat stan.

Diversesysslaren Viktor Banke tycker kraften hos unga skribenter från Kristianstad borde tas till vara bättre.

Sagt och gjort. Ett tiotal skribenter bjuds in att medverka i en 60-sidig antologi där det enda gemensamma är Kristianstad. Och det var också det enda kravet; texten måste på något vis innehålla Kristianstad.



Bra. Jo, det här är bra även om det också är kollossalt ojämnt. "Genom fönstret över Västra Boulevarden" blir ett behövligt, men ganska snällt alternativ mot vad som för det mesta dokumenteras om Kristianstad. Hellström. Stadskärnan. Historien. Militären. Böök. Vattenriket.

Här är det mer den kluvna känslan av att växa upp i en småstad som skildras. Det är minnen, händelser, personer och tankar om relationen till den stad som bidragit till formgivningen av skribenternas jag.



Som i Karin Ströms "Småstad" (publicerad i fredagens Tivoli), där staden förvandlats till en kuliss och resan hem blir samtidigt en tidsresa.



Staden har blivit en spökstad, allt finns kvar på ytan men inuti är allting utbytt, ersatt, befolkat av statister.



Eller som hos Adam Svanell, som upptäcker hur han ivrigt försvarar sin hemstad under en utlandsvistelse, trots att han själv "är oändligt trött på den, retar sig på den och drar sig sällan för att påpeka alla dess brister".



Min favorit är Johan Joelssons stillsamt underfundiga hyllnings- och anklagelseakt "Ack Christianstad, du sköna", som efter ett schysst rytmiskt rabblande av skeenden och personliga minnen avslutas med orden;



Tro inte att du kommer undan Kristianstad. För jag minns allt. Jag minns verkligen allt.



Det här är röster som gör rätt i att höja rösten, och redaktör Banke har helt rätt i att ännu fler röster borde höras. Det är en demokratifråga, men också ett måste för att bilden av staden skall bli så rik, levande och verklig som möjligt. Och något för många som tillhör det etablerade Kristianstad att fundera över.



Men frågan är om inte den tyngsta kritiken står sist i boken, bland författarpresentationerna. "… numera boende i Malmö", "…utflyttad till östra London", "…bor i Malmö", "…bor i Stockholm", "bor tillfälligt i Norge", "…bosatt i Stockholm".

Det visar sig att nästan alla av de som medverkar har lämnat Kristianstad. Vad säger det om staden? En hel del, blir mitt svar. Även det värt att fundera vidare på.



Sune Johannesson