Betydelsen av träd
– Jag har försökt att skriva en flora som inte bara beskriver träden, utan som också tar med deras användningsområden. Det är ju inte bara stålet som byggt Sverige, även skogen har gjort det.
Sedan en månad tillbaka bor Freke Räihä med familj i Degeberga. Han har flyttat runt en hel del i sitt liv, nu senast från Vä men här, i detta hus vid norra infarten till Degeberga känner han en hemkänsla. Här kan han tänka sig stanna. Leva, inte bara bo.
Han bjuder på starkt kaffe i glas, vita katten Stellan glider förbi och kommunens gräsklippare kör runt på lekplatsen i närheten. Solen skiner, Räihä är klädd i svart och fyra dagar efter hans Bokfestivalframträdande i morgon och dubbla bokrelease i Malmö senare samma dag fyller han 32. Han säger att den rastlöshet han tidigare kände har han med åren lyckats omvandla till energi i sin skrivande vardag.
Nya böcker gånger två,alltså. Det trivs Freke Räihä med, delvis för att han är så produktiv. Har redan ytterligare två andra manus inskickade till förlag och säger sig ha runt tio idéer till på gång.
Från debuten "Po-etik" 2001 har han skrivit sig fram till dagens mer konceptbaserade diktsamlingar. I det största just nu pågående arbetet handlar det om människor med medfödda missbildningar, i ett annat (som skall bli hans projekt under de två studieåren på Författarskolan i Lund) skall han rikta in sig på, som han säger, "platser jag bott på, personer jag träffat, maträtter jag ätit". I de två purfärska böckerna kretsar det kring svenska träd och maträtter.
– Min första diktsamling bestod av spridda dikter, men när jag bestämde mig för att skriva en flora märkte jag hur mycket lättare och starkare texterna blev när jag gav mig själv en ram.
Det är aktuella "Svenska träd" han syftar på. Den skrevs under 2008, och har kommit att betyda mycket för Räihäs fortsatta skrivande.
Även om han säger att det inte kan finnas någon ren konceptkonst, då redan urvalet ger allt en subjektivitet (likadant ser han på dokumentära berättelser, de kan inte finnas, är hans åsikt), så väljer han att utgå från ett koncept i grunden. Därifrån för han in sina egna berättelser, beskrivningar och funderingar.
När det gäller hans trädfloraär grunden alla trädarter som fanns i Sverige vid skrivandets stund. Totalt 76 stycken. Det är fakta.
Dessutom beskriver han träden, men berör också ämnen som hur de används, deras betydelse för industrialismen, vilka trä som importerats (bland annat för att deras snabbväxande egenskaper har efterfrågats av just industrin)...
– Träd är vackra att titta på, men de används också väldigt mycket. Det är svårt att ge en helhetssyn på träden, men det är vad jag vill, att visa fram en bild av de svenska träden i alla dess aspekter. Visste du till exempel att träd ingår i vaniljsocker? Eller har du smakat på Grythyttans björksavsvin?
Problem, såväl som en lågmäld humor finns i "Svenska träd". I lika aktuella kokboken "Konceptbeläggning: Sjokkok" (skriven tillsammans med författare och förläggare Kristian Carlsson) är humorn tydligare. Och smakrikare.
Räihä håller med,säger att den är skriven som en "sjurättersmiddag med två efterrätter", med tillagning och konsumtion som röd tråd.
På gymnasiet läste Räihä livsmedelsteknisk linje och hade för avsikt att ge sig in i matbranschen. Så blev det inte, men matintresset har han kvar.
Och de rätter som fungerar som kapitel i kokboken har han också både lagat och tyckt om. Inga kötträtter här inte, vegetarian som han är. Köttet som trots allt finns med i boken tillhör medförfattare Carlssons haikubidrag.
– Att kokboken har mer humor ligger lite i ämnet. Det är kul att umgås kring mat. Boken om medfödda missbildningar, som är under arbete, är mörkare, betydligt mörkare.
