Bortglömda Nobelpristagare: Henrik Pontoppidan

Litteratur (TT) Artikeln publicerades
Henrik Pontoppidan (1857–1943) delade Nobelpriset i litteratur 1917 med landsmannen Karl Gjellerup. Det var första men inte sista gången som två författare fick dela på priset. Arkivbild.
Foto: Wikicommon
Henrik Pontoppidan (1857–1943) delade Nobelpriset i litteratur 1917 med landsmannen Karl Gjellerup. Det var första men inte sista gången som två författare fick dela på priset. Arkivbild.

I höst tillkännages inte bara ett utan två Nobelpris i litteratur. Men kommer pristagarna att finnas kvar i det kollektiva minnet om 100 år? Här är Nobelpristagarna i litteratur som de flesta av oss har glömt bort.

Henrik Pontoppidan fick Nobelpriset 1917 för sina "fullödiga framställningar av nutida danskt liv". Han fick dela priset med landsmannen Karl Gjellerup. Det var första gången som två författare fick dela på såväl äran som prispengarna. Duon var även de första danska författarna att tilldelas priset.

Den enes död, den andres bröd

Sägas bör att Pontoppidan är väl ihågkommen i Danmark, där räknas han som en av de stora och hans böcker kommer fortfarande i nya utgåvor. Då är det sämre ställt med kollegan Karl Gjellerup, som räknas till de bortglömda även i hemlandet. Ironisk med tanke på att Pontoppidan egentligen inte skulle ha fått priset. Det var Jakob Knudsen som hade första tjing att dela priset med Gjellerup, men när Knudsen samma år dog var Pontoppidan förste reserv.

I Sverige var det mycket längesen som Pontoppidan kom i nyutgåva, intresset här är med andra ord svalt. Så sent som förra året gjorde Billie Augusts filmatisering av författarens romansvit "Lycko-Per" biosuccé i Danmark, men i Sverige släpptes den nu i våras direkt på Netflix.

Danmarks sociala samvete

Henrik Pontoppidan föddes 1857 som son till en jylländsk präst. Att predika herrens ord låg i släkten, men Pontoppidan vägrade dra på sig prästkappan. Han försörjde sig i stället som journalist och som lärare innan han kunde författa på heltid. Tillsammans med författare som Henrik Ibsen, August Strindberg och George Brandes var han en del av det moderna genombrottet i Norden.

Pontoppidan tyckte som ung man att den danska samtidslitteraturen var kass, eftersom den kännetecknades av "en lyrisk förruttnelseprocess". Själv tillhörde han den realistiska skolan och skrev osminkat och pessimistisk om danska bönder. Vanligt folks öden, tankar och idoga strävan var hans huvudintressen. Om Emilé Zola var Frankrikes sociala samvete, då var Pontoppidan Danmarks.

Viktor Andersson/TT

Fakta: Henrik Pontoppidan

Fakta: Henrik Pontoppidan

TT

Född: 1857.

Död: 1943.

Fick Nobelpriset i litteratur: 1917

Mest kända verk: Romanerna "Det förlovade landet" (1898), "Lycko-Per" (1904) och "De dödas rike" (1917)

Stil: Realistisk författare och del av det moderna genombrottet

Kuriosa: Nobelpriset var välkommet, inte minst pengarna. Prissumman använde Henrik Pontoppidan för att ge sin svårt sjuka fru ett så bekvämt liv som möjligt, fram till hennes död 1928. Knut Ahnlund, som 1983 valdes in i Svenska Akademien, doktorerade 1956 med en avhandling om Pontoppidans författarskap.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.