Elegant berättad mordhistoria i Monets idyll

bokrecension Artikeln publicerades
Michel Bussis litterära stämning för tankarna till den engelska traditionen av lantliga mysdeckare.
Foto: Hervé Petitbon
Michel Bussis litterära stämning för tankarna till den engelska traditionen av lantliga mysdeckare.

Michel Bussis mordhistoria i Monets by Giverny är en elegant mysdeckare i fransk inramning, men deckarformen fungerar mest som en lös ram för att berätta om ett kvinnoöde som spänner över generationer, skriver recensenten Joel Sjöö.

DECKARE

Svarta näckrosor

Författare: Michel Bussi

Förlag: Polaris

Översättning: Christina Norrman

Visa mer...

När Claude Monet anlade sin trädgård i den normandiska byn Giverny hamnade han i strid med grannarna. Monet ville avleda vattnet från floden Epte till sin näckrosdamm. Byborna ville ha vattnet till sin kvarn och var rädda att Monets alla växter skulle förgifta floden. Till slut fick Monet som han ville. Giverny blev till hans by och är idag en stor turistattraktion, en plats där tiden verkar stå stilla.

Den här berättelsen dyker upp tidigt i ”Svarta näckrosor” och sätter temat som Michel Bussi bygger sin berättelse kring; män som till varje pris vill forma världen efter sitt eget huvud. Berättelsen utspelas också i just Giverny, Monets idyll som är andlöst vacker men samtidigt kvävande. Allt inleds med ett mord på en notoriskt otrogen ögonläkare, kopplat till ett identiskt mord år 1937. En ung kriminalinspektör kommer till byn för att utreda fallet men blir istället häftigt förälskad i den huvudmisstänktes hustru. Vi får också följa en ung flicka som vill lämna byn för att bli konstnär, och en mystisk gammal dam som iakttar hela skeendet på avstånd och verkar sitta inne på sanningen.

Det här är given läsning för den som gärna byter ut det vanliga snutfikat mot en lite mer sofistikerad croissant.

Ungefär halvvägs in i ”Svarta näckrosor” blir det dock tydligt att själva mordhistorien bara spelar en biroll. Utredningsarbetet är halvhjärtat och polisen tycks aldrig komma riktigt nära någon lösning. Michel Bussi använder snarare deckarformen som en lös ram för att berätta om ett kvinnoöde som spänner över generationer. Monet är nämligen inte den ende franske storhet som präglar ”Svarta näckrosor”. Gustave Flauberts ande svävar över romanen, både i Bussis omsorgsfulla språk och hos kärnkaraktären Stéphanie Dupain. Hon är Givernys egen Emma Bovary, en kvinna gjord för den stora världen men kedjad av en man som vill äga henne.

”Svarta näckrosor” har gjort stor succé i hemlandet och det är inte svårt att förstå varför. Det här är en elegant berättelse vars stämning för tankarna till den engelska traditionen av lantliga mysdeckare, men här med en omisskännligt fransk touch. Kopplingen till Monet och konsthistorien ger också en extra dimension. Bussi kan förutom författare titulera sig statsvetare och geografiprofessor och hans akademiska talang lyser igenom i det gedigna researcharbetet. Som kronan på verket finns dessutom en elegant maskerad slut-twist som vrider hela handlingen in i ett nytt ljus. Det här är given läsning för den som gärna byter ut det vanliga snutfikat mot en lite mer sofistikerad croissant.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.