Fatima Bremmer: "Ett jävla solsken"

Ny bok
Ester Blenda Nordström ses som Sveriges första undersökande reporter, med flera betydelsefulla reportage. Bland annat arbetade hon som piga på en bondgård, levde ett halvår med samer i Lappland och reste som tredjeklasspassagerare med fattiga emigranter till Amerika.
Foto:
Fatima Bremmer, journalist och författare. Har tidigare skrivit en bok om den svenska tanten, ”De sista tanterna”.
Foto:

Efter att ha läst en fartfylld och engagerande biografi om journalisten Ester Blenda Nordström (1891-1948) undrar kulturjournalisten Inger Melin: Varför är denna starka livsgärning så okänd?

Fatima Bremmer

"Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström"

(Forum)

Artikeln publicerades 4 oktober 2017.

Hon var en banbrytare inom journalistiken och wallraffade innan begreppet fanns. Men Ester Blenda Nordström var vild pionjär på bred front.

Ester Blenda Nordström levde 1891 till 1948. Hon kom från en nyrik familj och blev den allra första journalist som direktciterade en "vanlig" människa i tidningen. Rikskänd blev hon när hon tog tjänst som piga och skildrade det i hyperbestsellern " En piga bland pigor".

Hon följde upp med en skildring av sin tid som lärare för samebarn, levde som tredje klassens immigrant i USA, hon bodde på Kamtjatka några år, hon red den gamla inkavägen i Anderna, gillade att skjuta, var den enda kvinnan som antogs på utbildning till bonde och sprängde på det stora hela alla gränser för vad en kvinna ansågs kunna.

Hon bröt annan litterär mark när hon skrev en serie flickböcker vars hjältinna setts som direkt föregångare till Pippi Långstrump.

"Ett jävla solsken" kallade familjen Ester Blenda Nordström. Fatima Bremmer hittar också mörka sidor i sin biografi: Ester Blenda blev alkoholiserad, fick stroke och dog ganska ung. Hon tvingades leva med en hemlighet: den då olagliga relationen med Carin.

Det är en biografi med action, den är underhållande och, inte minst, imponerande. Ett fribrytaröde, härligt att läsa om. Fatima Bremmer har dykt djupt in i familjen Nordströms efterlämnade brev och papper.

Resultatet? En gedigen skildring av ett livsöde som - obegripligt nog- varit alltför bortglömt.