Annons

Granhammer, Ann: Granhammer, Ann: "Den indianska krassens blickande: en berättelse"

Det finns alltid mer att upptäcka, det finns alltid gamla sanningar att ompröva. I Ann Granhammers skönlitterära debut är det Linnés dotter som står i centrum. Maria Ehrenberg har läst.
Kultur • Publicerad 2 februari 2006
Ann Granhammer.
Ann Granhammer.Foto: 

Att skriva en historia ur en berömd mans mycket oberömda hustrus, dotters eller annan kvinnlig släktings synvinkel är inte en dum metod. Genom detta kan man frilägga den "tysta" eller "dolda" historien, den som inte prioriterats och som vi således inte vet så mycket om. Alexandra Coelho Ahndoril skrev om Tycho Brahe ur hans hustrus synvinkel och boken blev väl mottagen. Nu gör Ann Granhammer samma sak men med Carl von Linnés dotter Elisabeth Christina Linné.

Granhammer känner jag tidigare till enbart som författare till barnböckerna om Nina och att hon nu breddar sig och även skriver för vuxna är en trevlig överraskning. Och kanske är det erfarenheter från barnbokens värld att försöka skriva pregnant och tydligt som gör denna bok så befriande kortfattad och klar. Samtidigt är varje ord vald med en omsorg som snarare tyder på en lyrikers sparsmakade handlag.

Annons

Framställningssättet bygger på tablåer. En nyckelscen är när sällskapet sitter och ser krassen om natten blinka till. Gjorde den verkligen det? Eller var det en masshallucination?

För Elisabeth Christina, eller Lisa som hon föredrar att bli kallad, blir detta grunden till ett vetenskapligt tänkande; här är ett mysterium. Det borde gå att förstå. Någon borde undersöka det hela – gärna Lisa själv. Och krassen återkommer gång efter annan som symbol för något som hade kunnat bli.

En poäng utvinner författaren genom att ställa Lisa mot brodern, Carl von Linné d.y. Hur detta är i sanning överensstämmande med historisk fakta vet jag inte men Granhammer framställer både bror och syster som förlorare; brodern är inte ett dugg vetenskapligt lagd men tvingas ta över efter fadern, motas in i en roll.

Systern som vet att hon vill forska, vet att hon skulle kunna och har redan gjort en del framsteg tvingas även hon in i en roll som begränsar och krymper henne - både rumsligt och intellektuellt. Hon gifts bort som tack för utförd tjänst och äktenskapet blir dött och olyckligt. Lisa har många år på sig att fundera över de olikheter som gäller för växters sexuella system och människornas. Och hennes slutsats är att faderns system kanske inte är ofelbart.

Och här ligger vetenskapens kärna; det finns alltid mer att upptäcka, nya vägar att gå och gamla sanningar att ompröva. Så här ett år innan Linnéåret börjar är det inte heller fel att någon säger det – om än i skönlitterär form.

Maria Ehrenberg

Ny bok

Ann Granhammer: "Den indianska krassens blickande: en berättelse" (Bonniers)

SAXO
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons