Gripande men trögläst

Kultur Artikeln publicerades

Ny bok

Roger Älmeberg "Hemliga förbindelser. DC3:an, Sverige och det kalla kriget" (Norstedts).



Den 13 juni 1952 skjuts ett svenskt signalspaningsplan av typ DC 3, ute på topphemlig spaning mot Sovjet, ned över Östersjön av ett sovjetiskt jaktplan (vilket ryssarna erkänner först 1992). På svensk sida görs allt för att dölja DC 3:ans verkliga uppdrag. De anhöriga får inget veta.

51 år senare, sommaren 2003, återfanns vraket efter DC 3:an på Östersjöns botten. Vraket bärgades och av de åtta besättningsmedlemmarna hittades kvarlevorna efter fyra, bland dem piloten. Om detta har nu pilotens son, Roger Älmeberg, skrivit sin andra bok: "Hemliga förbindelser. DC-3:an, Sverige och kalla kriget".



Redan 1983 utkom hans första bok i ämnet: En utmärkt (personlig) skildring om DC 3:ans då gåtfulla öde. Boken rönte stor uppståndelse och väckte mångas, även undertecknads intresse. För egen del blev det både universitetsuppsatser, böcker och TV-inslag om DC 3-affären.

Fortfarande engagerar den mig då alla frågetecken ännu inte är uträtade i detta svenska flygvapens största tragedi.

Även andra boken visar att Älmeberg är en driven och påläst författare som skriver intressant. Det skrivna bygger i flera stycken på ett imponerande rotande i olika länders arkiv. Boken omfattar såväl underrättelsetjänsternas och kalla krigets historia, med blottläggandet av det neutrala Sveriges ohämmade vänsterprassel med NATO och USA, som en personlig berättelse om relationen till fadern, men framför allt familjens och övriga anhörigas öde efter nedskjutningen.

Det personliga griper en. Helheten imponerar. Efter fyra officiella utredningar framstår Älmebergs verk som ett i stora drag utmärkt bokslut över den tragiska DC 3-händelsen, som svenska regeringar i årtionden gjorde allt för att mörklägga för att inte stöta sig med ryssarna.

Men jag är inte helt nöjd med allt i boken. Älmeberg greppar i sin ambition över mycket. Och tyvärr blir det för mycket. Sidantalet kunde ha kortats ner väsentligt. För ämnet sekundärheter, därtill en ibland överdriven detaljrikedom, gör texten stundom trögläst. Läsaren får plöja igenom mer än hälften av bokens 446 sidor innan själva historien om DC 3:an tar fart.

Ett par väsentliga ledtrådar kunde också ha följts upp mer. Framför allt vad som kan ha hänt de fyra i besättningen – samtliga tillhörande det topphemliga svenska underrättelseorganet FRA - som man inte funnit några spår efter trots att ett mycket stort område kring vrakplatsen, motsvarande 2000 fotbollsplaner, minutiöst sökts av med specialutrustade undervattenfarkoster. Blev de upplockade av ryssarna?

I detta sammanhang är det också förvånansvärt att författaren inte ger uppmärksamhet åt det mest trovärdiga av alla vittnesmål; Det från1957 som talar om tre till fyra svenska DC 3-besättningsmän i ett sovjetiskt arbetsläger i Norilsk i början av 1950-talet. Uppgiften fick svenska UD att vända sig till Moskva (enda gången vad avser vittnesmål om DC 3: flygare i sovjetiska fångläger).



Inte heller ett ord om Säpo:s misstankar mot att en av de försvunna kunde vara en förrädare, trots att det i litteraturförteckningen finns upptaget Säpos arkiv som en av källorna. Det var FRA-mannen Eric Carlsson – för övrigt född några mil söder om Kristianstad och med genomförd värnplikttjänstgöring på A3 i Kristianstad - som i hemliga Säpo-dokument pekades ut som övertygad kommunist och potentiell förrädare.

När vraket bärgades fann man inga spår, varken efter Eric Carlsson eller efter hans fallskärm. Räddade han sig genom att hoppa? Han satt av allt att döma precis intill flygplansdörren och det fanns gott om tid att öppna den och kasta sig ut i fallskärm. Den sovjetiske piloten har uppgett att han såg minst en svensk i fallskärm lämna det brinnande planet.

Undersökning av vraket har slagit fast att dörren bevisligen öppnats innan planet kraschade mot vattnet. Räddade den rysktalande Carlsson sig genom att hoppa och sedan bli upplockad av ett av de sovjetiska underrättelsefartyg som, enligt vissa källor, sannolikt uppehöll sig omkring nedslagsplatsen?



Misstankarna mot Eric Carlsson avskrevs aldrig. Några ord i boken om honom och den så kallade förrädarteorin hade därför varit intressant att ta del av. För ännu går det inte att sätta definitivt punkt i DC 3-affären. Fortfarande finns svenska militära arkiv som vägrar släppa alla sina handlingar om DC 3:an. Fortfarande är fyra av de ombordvarande, och deras fallskärmar, spårlöst försvunna. Bland dem den förräderimisstänkte Eric Carlsson.



Kenth Olsson

0