När Nilsson fick Skånes kulturpris

Kultur Artikeln publicerades
Birgit Nilsson lutar sig mot ena väggen vid hennes gård i Bjärlöv, 1988.
Foto: Leif R Jansson/TT
Birgit Nilsson lutar sig mot ena väggen vid hennes gård i Bjärlöv, 1988.

Här återpubliceras kulturredaktören Sune Johannesson intervju med Birgit Nilsson i samband med att hon fick Skånes kulturpris under hösten 2005. Två månader senare avled hon.

Mats Rondin, Marika Wachtmeister och förra året Peps. Det är tre nordostskåningar som fått Region Skånes kulturpris. I dag ges det till ytterligare en: Birgit Nilsson, Färlöv.

– Ja.

Birgit Nilsson behöver inget pass, tänker jag när hon svarar i telefon, blott detta. "Ja." Hennes unika röst har fört henne ut i världen, till alla de stora operascenerna och gett henne ett rykte som fortfarande mottar hyllningar och applåder. Sedan flera år bor hon stor del av året i – Färlöv.

På världsarenan har Sverige några namn. Birgit Nilsson är ett, andra är Ingmar Bergman, Ingemar Johansson, ABBA, men sedan…, nej, Zlatan spelar i en helt annan division.

Idag blir La Nilsson också fullt ut erkänd på hemmaplan, när hon på Palladium i Malmö tilldelas Region Skånes kulturpris om 100000 kronor. Birgit Nilsson är själv inte på plats för att motta priset. Inte heller hennes man Bertil Nicklasson är där, i stället tar två äldre vänner och beundrare emot priset. "Jag har svårt att röra mig, därför kan jag inte ta mig till Malmö", säger hon i telefon. I somras visade SVT en dokumentär om hennes karriär, i maj fyllde hon 87 år.

– Jag har fått en förskjutning i kotorna i ryggen och har varit som en invalid sista tiden. För att kunna ta mig fram behöver jag både käppar och kryckor, därför kan vi för närvarande inte heller resa från Färlöv.

Du har fått flera priser tidigare, hur reagerade du över beskedet att du nu får Skånes kulturpris?

– Jag blev mycket glad, det är oerhört smickrande att bli ihågkommen i min egen landsända. Men jag räknas väl knappt som skånska, då borde man väl helst vara född i Malmö.

Du är väl född i Skåne?

– Jo, men storken släppte mig bara två kilometer in på den skånska gränsen mot Halland. Så jag är väl halvskåning.

För något år sedan var Birgit Nilsson ute i olika lokaler och berättade om sitt liv och sin karriär, inte minst i dessa trakter. "Det var trevligt", säger hon, men har inga planer på nya framträdanden; "först måste jag se till att kunna röra mig". Det sista året har innehållet en hel del sjukhusbesök och medicinätande ("läkarna stoppar i mig tabletter, tabletter som jag inte tål").

På telefon och brev hör unga sångare av sig efter Birgit Nilssons råd. En inspelning med en sångerska är hennes nästa uppdrag. Lyssna, kommentera, ge tips.

– De vill komma hit och sjunga upp för mig. Jag försöker vara vänlig och svara på deras frågor, men det viktigaste är att höra deras röster. Hur de låter.

Har du någon personlig favorit bland dagens svenska operasångare?

– Det finns många bra svenska sångare, men jag vet inte hur bra de tas till vara. Många av dem måste åka utomlands för att utvecklas. Nästan halva besättningen i Köpenhamn är väl svenska sångare.

Du säger att du är smickrad över att få Region Skånes kulturpris, du tycker inte det är sent?

– Bättre sent än aldrig. Dessutom har jag hört att det är ett ungt pris.

Det har funnits i knappt tio år?

– Jaså, nästan tio år, svarar hon med ett skratt. Då kunde dom ha hört av sig lite tidigare.

Fotnot: Artikeln publicerades den 26 oktober 2005.

Operasångerskan Birgit Nilsson framför Bolsjojteatern i Moskva i september 1964.
Foto: /TT
Operasångerskan Birgit Nilsson framför Bolsjojteatern i Moskva i september 1964.