Nazistiskt upplopp i Kristianstad

Kultur Artikeln publicerades

En kväll i december 1937 intas centrala Kristianstad plötsligt av hundratals unga nazistuniformerade män från Nordisk ungdom. Aktionen väckte stor uppmärksamhet, inte minst i Kristianstadsbladet. Författare Kenth Olsson lyfter fram händelsen och de svenska nazisterna i sin kommande bok om Kristianstad, ”400 år i Christians stad”. I dag publicerar vi ett utdrag ur denna bok.

Plötsligt kvällen den 4 december 1937 översvämmades centrala Kristianstad av framstormande nazistynglingar. De hundratals uniformerade Hitler-lakejerna kom från Nordisk ungdom ur det år 1933 bildade Nationalsocialistiska arbetarepartiet (NSAP). Stadens polisväsende och invånare överrumplades, vilket också tydligt framgår av Kristianstadsbladets stort uppslagna reportage från händelsen, publicerad måndagen den 6 december med rubriken: ”Nazistisk kindergarten vållar upplopp i Kristianstad”. (Dagen därpå upptogs ledarsidan av upploppet, rubricerat ”Nazistiskt fackeltåg i Kristianstad, som torkade in”).

Det var ”ungdomsavdelningens”medlemmar inom Nationalsocialistiska arbetarpartiets avdelning 69 i Kristianstad som hade samordningsansvaret för det ”ideologiska anfallet” mot den gedigna militärstaden Kristianstad, där de bedömde sig kunna bemötas med viss sympati för sin sak. Förutom dessa medlemmar anlände sympatisörer från Göteborg, Stockholm, Växjö, Lund och Helsingbord. Men även från andra platser och orter kom det anhängare till det nazistiska ungdomsförbundet. Det var enligt Kristianstadsbladet vid 20-tiden som ”det plötsligt började ett våldsamt hallå på våra gator... Pojkflockar, barhuvade, med blå skjortor och officerskoppel, shorts och bara knän rände omkring... De kom sex, åtta och tio i bredd”. I tidningstexten klargörs också vilka som låg bakom aktionen. ”Det är allmänt känt, att Nordisk Ungdom är Lindholms kamporganisations kindergarten eller plantskola”.

Det Nationalsocialistiskaarbetarpartiet kallades i folkmun Lindholmarna efter deras partiledare, Sven Olov Lindholm – troligen den av de olika nazistiska riktningarnas ledare som närmast kunde liknas vid en svensk Führer. Han hade blivit övertygad nazist efter att ha deltagit vid Hitlers partidagar i Nürnberg 1929. Med sina närmaste anhängare besökte han därefter Tyskland vid flertalet tillfällen, hade möten med toppnazister och deltog i gemensamma arrangemang med Hitlers nazistparti.

Kristianstadsbladets reporter, vars namn inte finns utsatt, tog i texten klart och tydligt personlig ställning och var inte nådig i sin kritik mot ”dessa nästan sinnesförvirrat sätt utstyrda pojkvasker som löpte omkring på gatorna och med röster, avsedda att få Kristianstad att vakna utbjödo Stormfacklan, Nordisk Ungdoms kamporgan, 15 öre!”. Den första riktiga sammanstötningen skedde vid stadens ölhall, ”då en polis kom i sikte av en sådan där kringfjantande barnsamling”, skriver reportern och fortsätter ”då de sågo polisen, togo de skyndsamt till flykten – tiden för revolution var väl inte inne än”.

Ännu vid tidpunkten för Lindholmsnazisternas upplopp i Kristianstad var det hakkorset som var partiets främsta partisymbol. Året därpå byttes det emellertid ut mot Wasakärven (en gammal svensk nationalromantisk symbol) och partiet skiftade då också namn till Svensk socialistisk samling (SSS). Det var ett resultat av partiets usla kommunval i Sverige 1938. Det fanns hos Lindholm och hans parti en viss ambivalens i förhållandet till Nazityskland. Samtidigt som man upplevde en stark ideologisk samhörighet ville man markera sin svenska självständighet. Man bröt så småningom den formella kopplingen till moderpartiet i Tyskland och slutade även med nazisthälsningen med sträckt arm, det fick räcka med ”den lilla” hälsningen där endast högra underarmen höjdes.

Det var ganskasent på kvällen, omkring klockan 21.00, som det kom larm till polisstationen att ett upplopp hotade på Lilla Torg. ”Tre poliser ryckte genast ut och funno en folksamling på många hundra – en del uppskattar den till över 1 000 personer – samlad väster om torget och trängande mot det hus i Cardellsgatan, där pensionatet Gillet ligger och där de revolutionära samhällsförbättrarna tagit in”, avslöjade Kristianstadsbladet och fortsatte: ”Utanför porten fann man – då polisen forcerat denna sällsamma blandning av nyfikenhet och ilska över störda gatutrafik och nazism – ett 20-tal av ynglingarna i de fantastiska uniformerna, fastkilad i porten, som gårdskarlen stängt, dock icke som politisk demonstration utan i plikt likmätigt”.

Hur slutade då nazistupploppet i Kristianstad 1937? ”Tydligen har ynglingarna känt sig hårt trängda”, menade reportern, ”då en av dem lär ha dragit kniv, men detta måste ha skett före polisens ankomst. Polisen lyckades lugna de upprörda känslorna, skingra folket och konstatera allmänt lugn i staden strax före kl. 10. Ehuru – så säger en del – kampsångerna ännu ljödo från lindholmarnas sängaläger”.

Bakgrunden till Nordisk ungdoms aktion var deras partiledares dröm att förvandla Sverige till ett nazistiskt paradis. Det var därför som, enligt tidningsreferatet “en nationalsocialistisk kindergarten anlände till staden med bussar från olika platser i södra Sverige i akt och mening att i någon mån frälsa ’den ruttnande demokratin’ i denna arma stad”. Men det slutade utan framgång då denna “arma stads” befolkning varken mötte upp med nazisthälsningar eller högljudda “Heil Hitler”.

”På flera ställen i stadenuppstodo animerade gräl, man skällde ut pojkvaskerna grundligt och det rådde en tämligen allmän oro”, står det att läsa i tidningen. De av stadens invånare som befann sig på Lilla Torg, ”ur deras munnar haglade skällsorden tämligen friskt” mot Lindholms uniformerade kindergarten och ”på så sätt var det hela en rätt skön soppa”, sammanfattar reportern och avslutar: ”Kanske tycker den ärade läsaren, att detta är för stor uppmärksamhet åt en sådan sak, som helst bör tigas ihjäl. Kanske. Men ändå – när ett par bussar, barn kan sätta oro i en hel stad, samla folkmassor upp till tusentalet och mobilisera hela poliskåren – då är något på tok. Som måste uppmärksammas”.