Annons

Seriemördarroman med bortslarvade möjligheter

Vagt, svagt och tämligen ospännande menar Mikael R Karlsson efter att ha läst en spänningsroman med bortslarvade möjligheter.
Publicerad 8 juni 2019
Detta är en recension i Kristianstadsbladet. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Margaret Murphy, ena halvan bakom pseudonymen Ashley Dyer.
Margaret Murphy, ena halvan bakom pseudonymen Ashley Dyer.

Ristat i hud

Författare: Ashley Dyer

Förlag: LB

Genre: Spänningsroman

Är inte thrillermarknaden mättad på seriemördare? Det tycks inte så. En sak är dock säker. Det blir allt svårare att variera sig. När Ashley Dyer, en gemensam pseudonym för romanförfattaren Margaret Murphy och polisen och kriminalteknikern Helen Pepper, förlägger handlingen i sin nya thriller ”Ristat i hud” till Liverpool och låter sin mördare tatuera in budskap i huden på sina offer är detta förstås en variant på variation, men – tänker jag redan efter halva boken – då måste man väl åtminstone göra något av detta? Icke. Av den smak av Liverpool som skulle kunna genomsyra miljöbeskrivningarna blir inte mer än några platsangivelser. Den psykologiska resa som hade kunnat sluta i svaret på frågan om varför mördaren lägger ner sådan möda på att grundligt tatuera sina offer blir till ett frossande i teknikaliteter.

Det är inte heller så att intrigen tätnar ju längre man kommer i läsandet. I större delen av boken får vi följa med huvudpersonen på en virrig förhörsresa genom staden samtidigt som hennes kollega ligger på sjukhus och inte minns så mycket.

Det här är en berättelse utan större åthävor, utan komplexa handlingsmönster och/eller psykologiskt profilbyggande. Det blir vagt, svagt och tämligen ospännande, vilket förstås inte är något vidare betyg för en spänningsroman. I slutet blir det lite rafflande. I övrigt kännetecknas Ristat i hud av en massa bortslarvade möjligheter.

Mikael R KarlssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons