Sjökvist, Bo: "Bland strippor och fakirer"

Kultur Artikeln publicerades

Vad hände egentligen med Kiviks marknad? Syndens näste som blev en stormarknad en vanlig lördag. Författare Stefan Whilde har tagit del av en sällan berättad historia, om strippor, fakirer och eldslukare.

Vad hände egentligen med den svenska kulturens fanbärare; stripporna och fakirerna? Var tog eldslukarna, ormtjuserskorna, gummimännen och the Superman from Biafra vägen? När man trängs på Kiviks marknad idag känns det ungefär som att äntra en stormarknad ute i förorten en lördag i november. När dog svensk varietékonst?

Det började i en bastu, i varje fall för radioprataren Bo Sjökvist. Efter ett träningspass på Majornas BK i Göteborg kom han i samtal med boxningstränaren och före detta varietédirektören Evert Schultz. Dennes historier om erotiska liveshower och kappsäckar fulla med pengar blev till filmen "När hjärnan styr kroppen" som sändes i SVT för sex år sedan.

Men Sjökvists vurm för civilisationens bakgårdar och dess bosättare levde vidare och ges nu fullt utlopp i boken "Bland strippor och fakirer – den svenska marknadsvarietén" som är ett samarbete med fotografen Fredrik Stehn.



Här passerar den ena multiartisten efter den andra framför kameran, mer eller mindre exhibitionistiska damer visar behagen och minns livet på vägarna, det skitiga supandet, raggarbråken och tafsandet och dödsryttare inom motorcirkusen från 1930-talets velodromer står sida vid sida med skjutjärnspredikanter som lockar folk ner i dopfunten till tonerna av stånkande rock' n roll.

Sjökvist söker upp och intervjuar undergroundstjärnor från förr. Vissa älskar uppmärksamheten och kryddar sina anekdoter friskt, andra, som till exempel strippan Gunilla af Halmstad, vill helst glömma det förflutna och gå vidare.

För oss som var för unga när det begav sig är skildringarna från marknadsplatserna i Kivik, Sjöbo etcetera väldigt exotiska. Har detta verkligen hänt i Sverige? För er som var på plats blir det här kanske ett kärt återbesök eller en oönskad påminnelse om något snuskigt och sjukt.

En av bokens mer märkliga personer är El Salama vars specialitet var att tända eld på sitt könsorgan och köra ner en högaffel i halsen. El Salama (f. 1928) är fortfarande aktiv och vi följer med på en firmafest där den beryktade fakiren står som huvudnummer. Han kör sitt program, men trots vågade inslag tycks tiden sprungit ifrån honom.



Den svenska varietén självdog i början av 1980-talet, vilket enligt Sjökvist och hans intervjuobjekt mycket berodde på porrvideons genomslagskraft, mellanölet och välfärden. Sjökvist menar också att dagens kändisar från dokusåpavärlden är gårdagens varietéartister och att Hultsfredsfestivalen är vår tids marknadsjippo. Kvällstidningarna skrev spaltmetrar om Gunilla af Halmstad under 1960- och 70-talet och rockartisterna fanns med redan på Evert Schultz glansdagar.

För den som vill lära sig hur man går på eld, ligger bekvämt på en spikmatta eller kör nålar genom huden utan allt för mycket blodutgjutelse bjuder legendariske fakiren Ali Ben Hassan på tips i bokens slutkläm.

Det här är riktigt rolig läsning om ett kulturarv som få vill kännas vid.

Stefan Whilde