Strage, Fredrik: "Fans"

Kultur Artikeln publicerades

NY BOK. En het sommardag på Kings Road i London. Min flickvän provar skor i en skönt luftkonditionerad affär och jag väntar tålmodigt. Plötsligt dyker ett bekant ansikte upp, men det är ingen jag känner, det är sångaren och författaren Nick Cave som med två sovande barn i tvillingvagn kommer in i butiken. Han slår sig ner bredvid mig för att prova skor. Han ser smått frånvarande ut, som om han har tankarna någon annanstans. Skoprovandet tar sin tid, både för min flickvän och för Nick. Till sist bestämde han sig för ett par svarta Converse Chuck Taylor till sig själv och likadana till barnen.

Även om jag beundrar Nick Cave, jag skulle kunna kalla mig ett fan, bad jag inte om en autograf eller gjorde något annat som visade att jag kände igen honom – hoppas jag. Varför? När man träffar människor man beundrar finns det en uppenbar risk för besvikelse, att de inte lever upp till ens förväntningar. Dessutom är jag blyg och kunde inte komma på något vettigt att säga. Så jag lät honom vara i fred med sina skor.



Personerna i Fredrik Strages reportagebok Fans har inga sådana hämningar, snarare tvärtom. Det här är människor som är mer eller mindre besatta av sina idoler. Strage har träffat unga tjejer som håller till i tonårsidolen Darins trappuppgång. Han har följt med lite äldre tjejer som lägger ner en ansenlig mängd tid och energi på att komma nära pojkbandet Westlife. Tillsammans med ett Michael Jackson fan som ville stötta sin idol reste Strage till Kalifornien och hängde utanför rättegångsbyggnaden när Jackson stod åtalad för sexuellt utnyttjande av minderårig.

De ovannämnda exemplen är harmlösa uttryck för idoldyrkan, men vi bjuds också på historier där det har gått överstyr. Ett starkt kapitel handlar om kvinnan som förföljde Evert Taube och brände ner hans Sjösala.

Fans är en rakt igenom intressant bok, ibland mycket underhållande och bitvis magnifikt bra. I vissa kapitel lyckas författaren inte bara ge en talande bild av fansens liv och idoldyrkan, utan också delvis blottlägga de bakomliggande mekanismerna. Det är när vi kan ana drivkrafterna – att det till exempel inte främst är Michael Jacksons sång och dans som förklarar vissa beundrares hängivenhet – som Fans är som allra bäst.



Det här är fansens bok; Strage låter dem komma till tals, han följer dem vart än de går, iakttar dem och försöker förstå dem och den kultur som föder dem. Själv håller han sig relativt neutral och i bakgrunden, även om hans åsikter och attityder ibland skymtar mellan raderna. Det är inget fel med denna hållning, det är inte författaren som är intressant i sammanhanget, men jag kan ändå tycka att han är väl försiktig med att bjuda på sig själv. Det hade varit intressant med fler av hans egna reflektioner i ämnet.

Boken innehåller några kortare, mer teoretiska avsnitt, men de känns mest som skrap på ytan och är ibland överflödiga. Fredrik Strage är som bäst ute på fältet, vid kravallstaketet tillsammans med tusentals skrikande tonårstjejer eller på en förfest med värmländska Judas Priest-fans, inte när han sitter i läsfåtöljen.

Henrik Karlsson

Ny bok

Fredrik Strage: "Fans" (Natur & Kultur)