Alla politiker måste skärpa sig – sluta mesa och slösa

Ledare Artikeln publicerades
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Vi vet inte vem som blir statsminister och vilka partier som ska bilda regering. Men oavsett vilka det blir behövs ett nytt slags sätt att hantera politiken. Det får vara slut på saktfärdighet och ängslighet. Rappa på, var raka, visa att ni har ryggrad och respekt.

Sverige fungerar sisådär. Integrationen går uselt, migrationen har kostat Sverige stora summor och lett till klyftor, som i sin tur har lett till otrygghet. Skolan har tappat sin makt att fostra och själviskheten tycks ha vunnit över hänsynstagande i samhället. Brott kan begås utan att de varken utreds eller bestraffas. Skattepengar slarvas ofta bort utan kontroll. Och en man låg död i sin säng i Hultsfred fast hemtjänsten hade varit där två gånger.

Landet har skadats av politikens shopaholics som köper projekt och kultursatsningar som om det inte fanns en morgondag, som en köpglad person som näthandlar skor och glömmer att hyran och elräkningen visst måste betalas också, ojdå. På sikt har det kostat på att lägga resurser på allt möjligt på bekostnad av kärnverksamheten. Tullen går på knäna, polisen går på knäna, lärarna går på knäna, läkarna går på knäna. De enda som skuttar fram med glada fötter har varit kulturministern och alla föreningar som har fått pengar för att fika.

Sverige har tyvärr också varit förlamat av politiker som har undvikit både att prata om problem och att lösa dem, av rädsla för att bli beskyllda för att låta som Sverigedemokraterna, för att kallas för rasister, islamofober eller nazister.

När BBC gjorde ett reportage om Sverige inför valet intervjuades en polis i Malmö. I reportaget slås fast att integrationen hade varit en katastrof, men att det fram till nyligen varit tabu att säga så. Polisen Glenn Sjögren menade att vi behöver vara raka och prata om vad som orsakar problemen. Reportern frågade vad som skulle hända om han sa så, varvid Sjögren svarade: ”Jag skulle sannolikt bli kallad rasist, kanske till och med nazist” (24/8).

Ja, den rädslan har gjort att fokus har legat på att ge stöd till nyanlända i stället för att ställa krav, på svenskarnas goda hjärta i stället för effekterna. Man fick länge inte prata om volymer, kostnader, långsiktiga konsekvenser och få vågade prata om gränser, för oj vad man då framstod som en elak högerhäxa. Viktiga reformer – som att ta bort ebo – har därför hamnat i utredningsträsket i stället för att genomföras. Hedersförtryck har kunnat fortsätta för att det har varit aja-baja att peka ut någon annans sätt att leva.

Tack och lov är den värsta tiden förbi och politiker har insett att de faktiskt inte kan vara gulliga änglar hela tiden med våra skattepengar som en tomtesäck full av glansiga paket, utan faktiskt måste prioritera, sätta gränser och tänka långsiktigt.

2015 slöt Alliansen och regeringen en överenskommelse om migrationen. Moderaterna har efter Fredrik Reinfeldts resa vänsterut hittat tillbaka till en mer förnuftig liberal linje, med respekt för medborgarna. Socialdemokraterna har intagit en stramare linje. Liberalerna har delvis hittat åter till Lars Leijonborgs sansade syn.

Nu gäller det att man står på sig och går stark igenom stormen av destruktiv snällism och ogrundade påhopp.

- Skolan behöver en rejäl uppryckning med mer ordning och reda, disciplin och kunskapsfokus; mobiler och könsord ska ut ur klassrummen omedelbums.

- Ledande politiker bör bli skarpare kring vad skattepengarna går till. Om nu skatten ska vara så hög så ska den i varje fall användas rätt. Rensa och röj bland föreningsbidrag och projekt. Lägg ner MUCF och Demos, ta tillbaka makten från de små aktörerna och styr integrationsarbetet professionellt och lika över landet.

- Polis, tull, domstolar och så vidare måste prioriteras och straffen måste bli mer kännbara. Lagar och regler finns av en orsak och om det inte finns resurser att se till att kriminella döms blir det en signal om att brott lönar sig. Minsta trafikförseelse ska straffas, annars fortsätter folk göra som de vill – och riskerar andras liv.

- De nyanlända måste in i samhället snarast. Varje dag som inte läggs på att lära sig språket eller utbilda sig är en förlust. Därför måste kraven höjas; det ska inte vara möjligt för friska människor att kunna leva på andra utan att aktivera sig på heltid. Om man inte vill gå komvux borde bidragen dras in – även barnbidrag och bostadsbidrag. Riskerna är annars alldeles för stora med att grupper blir passiviserade och skyller detta på diskriminering; det i sig leder till spänningar.

Det räcker inte bara med att Alliansen tar över, för om de inte heller törs hantera de stora utmaningarna kunde de lika gärna ha stannat på bänken, i opposition. Sverige står inför en demografisk förändring som kommer att leda till ökade kostnader – och skattehöjningar – för kommuner och landsting. Äldreomsorg, skolor, förskolor, infrastruktur, försvar, rättsprocesser och så vidare behöver pengar, och utan att våga skära i kulturbudgetar, effektivisera och agera finns det inte sådana. Vad gör vi då? Höjer skatten till hundra procent vilket ledar till noll företagande och noll produktivitet?

Lyssna nu, det är allvar. Sluta posera och ta selfies med det goda Sverige. Forma i stället ett Sverige som är gott även för nästa generation. Skärp er.