Avskaffa EBO så fort som möjligt

Båda dessa områden finns med på polisens lista över 61 utsatta runtom i Sverige och anledningen till att Kristianstads kommun finns med på regeringens lista över 32 kommuner med socioekonomiska utmaningar.

Grundorsaken till det är i sin tur att många nyanlända har tytt sig till Gamlegården och Charlottesborg, sannolikt på grund av att man redan känner någon där och har rätt att bo var man behagar enligt Lagen om eget boende för asylsökande och nyanlända, som infördes 1993 i syfte att erbjuda valfrihet.

Men lagen har dessvärre inneburit svårigheter för de nyanlända och deras barn att komma in i samhället, lära sig språket och få jobb. Den har lett till trångboddhet och sannolikt främlingsfientlighet som följer i spåren av uppdelning av människor i olika stadsdelar. ”I vissa områden kan och har EBO även lett till problem för barn och unga att klara skolan, psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet och ökad segregation”, konstaterade regeringen häromdagen (4/9). För att inte tala om vilka kostnader den har lagt i knät på lokala politiker.

Vi ”tillhör en av de större flyktingmottagarna i landet och har haft mycket EBO-inflyttning”, sa Pierre Månsson (L) i P1 Morgon nyligen och menade att detta gör att ekonomin tynger kommunen (15/8). Även Radovan Javurek, ordförande i nämnden för arbete och välfärd, lyfte detta som ett problem i P4 Kristianstad nyligen. ”Vi är en det som kallas för en EBO-kommun. Det innebär att nyanlända flyktingar får välja själva var de vill bosätta sig. Därmed är det människor som har en väg att vandra för att kunna kan ta sig in på arbetsmarknaden" (13/8).

Tack och lov är lagen snart på väg bort för regeringen skickade i veckan äntligen ut ett par förslag på remiss och ambitionen är att reformen ska få genomslag den 1 januari 2020 (4/9).

Detta är dock löjligt sent, för många har i åratal skrikit sig hesa om effekterna av ebo-lagen. Socialdemokraterna beslutade på sin kongress 2009 att man ville avskaffa den efter att ha pressats hårt av lokalpolitiker i bland annat Malmö och Morgan Johansson (S) upprepade i Agenda i april 2016 att han ville ändra lagen.

Men tiden gick, Miljöpartiet har satt sig på tvären och det har utretts och grunnats. På tisdagen kom dock ett positivt besked och nu gäller det att rappa på. Enligt förslagen ska kommuner som Kristianstad själva kunna få besluta om man antingen vill införa en regel att den som ordnar eget boende i ett område med socioekonomiska utmaningar inte ska få dagersättning, eller att de inflyttade får krav på sig att ha en bostad av lämplig storlek för antalet boende. Införandet av de nya kraven ska bli valfritt för kommunerna, men det är självklart en bra väg till integration för Kristianstad.

Segregationen som råder nu är inte bra. Gamlegården skiljer sig från andra stadsdelar då en fjärdedel enligt kommunens siffror från årsskiftet levde på sjukpenning, förtidspension eller ekonomiskt bistånd och varannan var arbetslös. 63 procent var utrikes födda och 98 procent bodde i hyresrätt. Medelinkomsten var 130 414 kronor medan den i Åhus var 329 763 kronor.

I Charlottesborg var något färre beroende av stöd från andra; 11 procent var förtidspensionärer och 4 procent fick ekonomiskt bistånd. 37 procent var arbetslösa. 54 procent var födda utomlands.

Dessutom är det en fara att det i dessa områden fanns en större del som inte är medborgare. I Charlottesborg var det 10 procent som inte var medborgare och hade rösträtt i förra riksdagsvalet; i Gamlegården var det 20. Det kan finnas ett samband mellan det och att man har problem och hamnat på polisens lista över områden som har hög kriminalitet och social utsatthet.

Peter Santesson, opinionschef på Demoskop, skrev i en krönika häromdagen att "av de områden som polisen säger är särskilt utsatta visade det sig att över 30 procent av de vuxna saknade svenskt medborgarskap. När så pass många utan en längre förankring till det svenska samhället koncentreras till samma kvarter är det inte alls förvånande att antisociala strukturer kan äta sig in i på den yta som det svenska samhället inte har fyllt.” (Dagens Samhälle 3/9).

En ökad styrning av var människor bor må vara att minska deras frihet, men bara på kort sikt. På lång sikt ökar en bättre integration friheten. Dessutom minskar sannolikt priset som andra skattebetalare måste betala. Att avskaffa ebo-lagen är nödvändigt för att vi ska få ett hållbart, harmoniskt samhälle.

Vi behöver fler som jobbar, fler som lär sig språket - och fler som röstar.

Den som röstar i valen kommer att känna större lojalitet till politikernas beslut. Den som betalar skatt blir mer noga med hur pengarna används. Och den som är medborgare mer mån om Sverige.