Begränsa rätten till skattebetald tolk

Ledare Artikeln publicerades

Kostnaderna för tolkning ökar stadigt i Sverige, vilket onekligen belastar andra skattebetalare och tar resurser från välfärden. Människor borde avkrävas större eget ansvar. Lär dig svenska – eller betala för tolken själv.

”Hur länge är det rimligt att ha rätt till tolk?” Den frågan ställde krönikören Malcom Kyeyune i Dagens samhälle häromdagen (3/6). Jag har länge undrat samma sak. Kostnaderna är höga, och eftersom vi bjuder på språkkurser via Sfi borde faktiskt de som har kommit hit själva ta ansvar för att förstå svenska efter en tid.

"När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar språket ska myndigheten vid behov anlita tolk”, står det i 13 § förvaltningslagen (2017:900) Men har det blivit onödigt dyrt att erbjuda översättning livet ut? Är priset för högt, både för skattebetalarna och integrationen? Mycket tyder på det.

Enligt utredningen ”Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk” (SOU2018:83) uppgår att de samlade kostnaderna för tolkar till två miljarder per år.

Polisens kostnad gick från cirka 60 till nära 150 miljoner mellan 2010 och 2018. Enligt Domstolsverket steg kostnaderna för domstolstolkar i brottsmål från 13,7 till 30,2 miljoner mellan 2014 och 2017. Tolkkostnaden för kommuner och regioner är enligt utredningen uppe i 1,1 miljarder kronor om året. Region Skånes kostnader låg på 132 miljoner 2017.

Sverige erbjuder Svenska för invandrare, Sfi, till den som inte kan svenska, och inte minst med tanke på det borde vi också ställa högre krav. Det skulle både få ner priset, leda till att fler får jobb och att barn till utrikes födda föräldrar får hjälp med läxorna, med mera.

Ibland blir det tyvärr tydligt hur knasigt det nuvarande generösa systemet är. För inte länge sen valde Högsta domstolen att inte utvisa en somalisk våldtäktsman eftersom det krävs synnerliga skäl om någon har varit här i fler än 4 år. Men när jag begärde ut räkningen från mannens advokat framkom att man bara för den senaste rundan i domstol behövt ta in tolk till en kostnad om nära 9 000 kronor. Trots att han hade varit i landet i hela åtta år!

Det borde vara en självklarhet att den som har varit här så länge faktiskt tar ett ansvar för att behärska språket. Och att man då borde man behöva betala för tolkning själv i stället för att belasta andra skattebetalare.

Det myckna användandet leder också till risker. Migrationsverket använder sig ofta av oauktoriserade tolkar, vilket hotar rättssäkerheten enligt flera advokater. När Sydsvenskan granskade Region Skånes leverantör Språkservice 2016 upptäcktes 1 870 klagomål under ett år, varav hälften berodde på att tolken inte dök upp. Enligt avtalet kan det sägas upp på grund av 12 avvikelser, men ”då får vi inga tolkar alls”, sa ansvarige på Region Skåne.

I Danmark är rätten till tolkhjälp begränsad till tre år, sedan får man betala en egenavgift. När en motion från Sverigedemokraterna med ett sådant förslag för tolk i sjukvården diskuterades i Skånes regionfullmäktige i april utbröt smärre kalabalik och vänsterflanken buade ut SD-ledamoten (9/4).

Ja, C och S brukar sällan vara emot höga utgifter, men även Gilbert Tribo (L) motsatte sig förslaget och sa sig vurma för de medarbetare som ska fatta viktiga beslut och veta att patienten förstår.

Frågan är dock om han och andra i alliansen hade fattat samma beslut om det inte var SD som lagt motionen. Tyvärr tenderar en del politiker att vilja vara tvärtemot det partiet och då egentligen tumma på sina egna övertygelser. Att ställa krav är att bry sig brukar det ju heta?

Inom sjukvården är frågan naturligtvis inte enkel. Om någon kommer in och är svårt sjuk och inte kan göra sig förstådd riskeras en människas liv; det är självklart ett dilemma var man sätter gränsen.

Men vi måste ändå kunna prata om lösningar som både underlättar integrationen och gör att pengarna kan gå till sjukvård, omsorg, skola, polis och annat i stället. Sverige står redan inför stora kommande finansiella utmaningar och vi har inte råd att vara oförsiktiga. För mig som liberal är sund ekonomi och frihet med ansvar ett kärnbudskap, och då är tuffare regler för rätten till tolk en självklarhet.

 

Tack för att du läser :) Dela gärna texten och diskutera via exempelvis min Facebook: Carolin Hanna Dahlman eller Twitter carolindahlman.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.