Behandla kvinnor och män lika i vården
I Sverige lever i dag nära 2 miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdom. Det är också den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Varje år ligger hjärt- och kärlsjukdomar bakom 35 procent av alla dödsfall. Förr eller senare får alltså en stor andel av svenskarna hjärtinfarkt, hjärtstopp eller stroke och avlider. Med det som utgångspunkt är det oerhört viktigt att sjukvården har goda möjligheter att upptäcka och behandla hjärt- och kärlsjukdom och att personalen på landets akutmottagningar är insatt i hur olika symptomen kan se ut. Men så är det inte alltid.
Dagens medicin (31/7) rapporterade nyligen om att en 70-årig kvinna med hypertoni kommit in till ett sjukhus i Skåne med yrsel, trötthet, illamående och kräkningar. På grund av högt patienttryck undersöktes hon inte av läkare förrän efter flera timmar och dessutom missade man att göra ett EKG. Kvinnan bedömdes lida av magsjuka. När hon därefter skulle skrivas ut hittades hon livlös. Kvinnan hade fått en hjärtinfarkt och hennes liv gick inte att rädda.
Det aktuella sjukhuset har gjort en lex Maria-anmälan och även rapporterat till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, att man vidtagit åtgärder som att förtäta bemanningen. Det är utmärkt. Ingen ska behöva dö för att akuten är underbemannad. I den här historien finns dock en annan aspekt som förtjänar att lyftas, och det är att det inte är säkert att kvinnan fått rätt hjälp även om det inte varit en lika stressad situation. Just för att hon var kvinna.
I en avhandling som publicerade i våras – "Women and acute myocardial infarction - studies of symptoms, mortality and prognosis" – konstaterar Johanna Berg, forskare vid Sahlgrenska akademin, att fler kvinnor än män dör i sin första hjärtinfarkt. Kvinnor får även sämre efterbehandling.
Möjligheterna att överleva en eller flera hjärtinfarkter har förbättrats avsevärt under flera decennier, men i högre grad för män än för kvinnor. Bland annat för att kvinnor ofta uppvisar mer diffusa symptom eller sådana som inte traditionellt kopplas ihop med hjärtsjukdom som till exempel värk i ryggen, hjärtklappning och yrsel. Men också för att det tar längre tid för kvinnor att få en kranskärlsröntgen, för att de får vänta längre på att få komma till en hjärtintensivavdelning och utreds mer sällan. Kvinnor med hypertoni får dessutom ofta färre och sämre mediciner än män.
Att det 2019 inte satsas mer på könsspecifik forskning för att ge kvinnor samma möjligheter att överleva en hjärtinfarkt som män är orimligt. Likaså att det uppenbarligen fortfarande bland vårdpersonal saknas kunskap om att kvinnors och mäns akuta symptom vid hjärtinfarkt kan se olika ut och att kvinnor därför riskerar att nedprioriteras vid triagering.
Varje dag dör 50 svenska kvinnor i hjärt-kärlsjukdom. En av dessa var den 70-åriga kvinnan i Skåne. Med en mer jämställd vård och en ökad satsning på forskning med utgångspunkt i kvinnokroppens särskilda förutsättningar hade många kunnat överleva. Därför borde det vara inom medicinen "världens mest jämställda regering" borde strössla med anslag om de vill se ökad rättvisa mellan kvinnor och män.
