Annons

Bluffa inte om skattehöjningarna

Kommunernas underskott växer de kommande åren, men politiker talar inte klarspråk om vad det innebär.
Ledare • Publicerad 12 december 2017
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den goda nyheten är att bara fem kommuner höjer skatten nästa år. Den dåliga är att det är valåret som är orsaken – och att höjningarna lär bli högre i framtiden.

Har hela Sverige nått det perfekta skattetrycket? Det kan verka så, eftersom bara nio kommuner förändrar sina skatter nästa år. Fem av dem höjer skatten – skånska Höör med 95 öre, småländska Vaggeryd med 30 – och fyra sänker.

Annons

Orsaken till de små förändringarna, som sammanställts av Dagens samhälle (7/12), är dock med största sannolikhet en annan: nästa år är det valår. Få kommunpolitiker vill möta väljarna i september med en färsk skattehöjning.

Många kommuner står inför stora demografiska förändringar de kommande åren, och kostnadstrycket ökar inte minst i landstingen när en åldrande befolkning behöver allt mer vård och omsorg. I Sandviken visade nyligen en oberoende rapport om kommunens ekonomi att skatten kommer att behöva höjas med sanslösa sex kronor fram till 2030 (SVT Gävleborg 4/12). Alternativet är att skära ner på den kommunala verksamheten med en procent varje år.

En liknande situation väntar många andra kommuner. Den senaste ekonomirapporten från Sveriges Kommuner och Landsting visar att 59 miljarder kronor kommer att saknas redan 2021, om inget görs. Ändå ligger våra politiker alltså lågt inför valåret. “Skattehöjningar ser vi ofta i början av mandatperioder. Så nog kan vi vänta oss höjningar”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL till Dagens samhälle.

Det är ett bedrägligt förhållningssätt. Att förmedla en realistisk bild av kommunens ekonomi och hur man vill hantera den utvecklingen hör till alla politikers ansvar. I landstinget i Västernorrland gick exempelvis Socialdemokraterna 2014 till val på att länet skulle ha tre akutsjukhus, för att sedan delvis montera ner Sollefteå sjukhus – inklusive det nu ockuperade BB – en bit in på mandatperioden.

Den sortens tvärvändningar skadar förtroendet för politiken och ytterst demokratin. Visst kan det vara tufft att föreslå både nedskärningar och skattehöjningar, men i grunden är det som är kärnuppgiften för politiker.

I september är det val. Strax därefter ska de kommunala budgetarna för 2019 färdigställas. Förhoppningsvis görs de av politiker som både kan prioritera, och vara ärliga med vad de prioriterar.

Joakim Broman
Annons
Annons
Annons
Annons