Bo Pellnäs: Prata politik i stället för regeringskonstellationer

Ledare Artikeln publicerades
Foto:

Först när vallokalerna har stängt vet vi. Först då kan vi diskutera vem som ska regera med vem.

Jag har upplevt sexton svenska val och ännu fler i Europa, ofta mer betydelsefulla. Det tycks mig som om medier alltmer dramatiserar valen och att politiska ställningstaganden inte bara finns på ledarsidorna, utan även i artiklar som man inte vet om de är krönikor, politiska reportage eller rena nyheter. Jag saknar statistiskt underlag när jag säger det, så kanske är det bara ett uttryck för en obefogad känsla att ”det var bättre förr”.

Men på en punkt är jag säker. Politiker i alla partier är förvånansvärt beredda att offentligt spekulera i tänkbara eller otänkbara regeringskonstellationer. Då är det sannerligen dags att erinra sig den gamle centerledaren Gunnar Hedlund i Rådom, som inför frågor om regeringsbildningar hade ett standardsvar. Nämligen ”Man ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten”. Och så är det förstås, inte minst i dessa dagar då alla opinionsundersökningar hugger i sten när de siar om vad som ska ske på den kommande valdagen. Ändå finns det hårda fakta som politikerna till slut måste hantera. Även efter ett val där blocken är jämnstora, kommer medborgarna att kräva att politikerna tar ansvar för att riket kan styras och att långsiktiga och viktiga beslut kan tas och genomföras.

Valet i Storbritannien spräckte alla kalkyler och eftervals-tsunamin har ännu inte med full kraft slagit in över det konserva partiet och Theresa May. I Frankrike var den våg som gav François Macron och hans nybildade parti egen majoritet i parlamentet starkare än någon hade gissat. Väljarna gav honom ett klart mandat att förändra Frankrike. Kanske kan man nu tro att förbundskansler Merkels förtroendesiffror är säkra.

Hos oss föder Sverigedemokraternas framgång denna futila diskussion om vem man kan prata med och vem man kan regera med. Trots att björnjakten knappt ens har börjat och det dröjer innan någon får en chans att garva skinnet, pladdrar man öppet om det som borde vara interna funderingar. Det vore långt bättre om man beskrev den politik man vill föra. Annie Lööf har en del att lära sig av sin företrädare Hedlund.

Sverigedemokraterna stöds av snart var femte svensk som får rösta. Det innebär att deras väljare måste hanteras som om de fanns. Att helt utestänga SD från inflytande blir svårt, inte minst i riksdagsutskotten. Detta kräver en stark regering med väl mer än 50 procent av rösterna i riksdagen. Hur en sådan ska bildas, kan vi på allvar diskutera först när vallokalerna stängt. Då gäller det att man blir överens om politikens innehåll och orkar kompromissa.

Att hålla SD med dess grumliga förflutna utanför det politiska verkstadstältet är en sak. Om även deras väljare på sikt upplever sig som en politisk paria kan det vara mer bekymmersamt. Den vita medelklassens revolt i den amerikanska mellanvästern borde vara en allvarlig varningssignal.

Fakta

Bo Pellnäs

är säkerhetspolitisk kommentator.

Visa mer...