Annons

Carolin Dahlman: Bra, Joakim Ruist – stå på dig!

Forskare ska naturligtvis inte låta sig styras av hur deras resultat kan komma att användas i valrörelsen. Att en journalist på public service insinuerar att han borde göra det är ett haveri.
Carolin DahlmanSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 1 juni 2018 • Uppdaterad 3 juni 2018
Carolin Dahlman
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.

När forskaren Joakim Ruist intervjuades i Aktuellt på torsdagen apropå sin färska ESO-rapport om kostnaden för flyktingar, fick han frågor som fick många att hoppa till. Opartiska public service undrade varför han behövde utreda just flyktingfrågan. ”Tror du att den kommer att användas i valrörelsen, den här rapporten?”

Ruist svar var en lång tvekande tystnad. Ett frågetecken. En förvånad paus.

Annons

”Det tror jag inte så mycket. Jag vet inte vad mer jag ska säga om det.”

Ja, vad ska han säga om det.? Forskningen ska vara fri, och efter många år i akademins tjänst undrade Ruist nog vad sjutton programledaren fiskade efter. Menade hon att han skulle undvika att söka fakta eftersom ”fel” partier skulle kunna tala om dem? Rysningarna rasslade genom ryggmärgen hos oss som värnar om forskarens oberoende och gillar sakliga debatter.

”Jag bara undrar om det är något du har tänkt på eller tagit hänsyn till när du har tagit fram den här rapporten som förmodligen kommer att bli kontroversiell?”, fortsatte programledaren envist.

Än en gång en LÅNG TYSTNAD från Ruist.

”Det... Jag vet inte om jag ska... Ska jag tänka på …. hur den kan komma att användas i valrörelsen? Jag tror att om det finns en fråga där människor efterfrågar kunskap och jag levererar kunskap så tror jag att jag gör någonting bra. Och om sen vissa vill använda det som slagträ för det ena eller det andra... Jag tror att nettoeffekten att försöka komma med kunskap i frågor som debatteras är en bra sak.”

Detta har han självklart rätt i. Den politiska debatten – full av avvägningar, prioriteringar och tyckande utifrån ideologi – mår bäst av att drivas utifrån fakta, siffror och statistik som tagits fram av seriösa forskare som honom själv.

I sin studie kom han fram till att en genomsnittlig flykting utgör en kostnad på 74 000 kronor per år, eftersom många jobbar i låglöneyrken ”eller kanske inte jobbar alls i stor utsträckning”.

Programledaren kontrade med att det finns andra som menar att det är en samhällsekonomisk vinst med flyktingar, att de jobbar i branscher som har svårt att få fram arbetskraft”.

Svaret från Ruist var lika sakligt: ”Jag tror att det är svårt att säga att det finns en samhällsekonomisk vinst med flyktinginvandringen. Det betyder inte att vi inte ska ha en flyktinginvandring, för vi har den inte av ekonomiska skäl av humanitära skäl och sen medför den en ekonomisk kostnad. ”

Precis så. Visst kan man tycka att man ska hjälpa även om det kostar, men det är då bra att vara medveten om kostnaden och inte bara hävda att Sverige är rikt, att vi borde ha råd och så vidare.

Annons

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, sa i P1 Morgon häromdagen hur viktigt det är att forskarna själva som formulerar vad som behöver forskas på. Klokt. De ska inte låta sig styras varken av ministrar eller vinklade public service-journalister.

Se klippet här

Annons
Annons
Annons
Annons