Carolin Dahlman: Det behövs fler vuxna vuxna bland eleverna

Ledare Artikeln publicerades

Den svenska skolan har problem. Stök, bråk, hot och våld ökar, och nu måste detta verkligen fixas innan fler barn går miste om kunskap och hamnar snett i livet. Både politiker och föräldrar bär ett ansvar.

Anmälningarna om våld och hot i skolan har dubblerats på fem år. Nära fyra av tio lärare angav i en studie från 2015 att föräldrar eller elever hotat anmäla dem. I höstas upplevde runt tre av tio elever att de inte har studiero på lektionerna. Fler lärare säger upp sig på grund av bristfällig arbetsmiljö. Sju av tio kommuner har höjt säkerheten vid sina skolor de senaste åren.

Kort sagt, svensk skola behöver en transformerande ”gör-om-mig”-insats.

Dessutom behövs en uppryckning i hemmen. Hela ansvaret kan inte läggas på politiker, utan det råder en slags ansvarslöshetskultur i samhället som behöver bekämpas med socialt tryck. Alla måste helt enkelt skärpa till sig – ut med veka, svaga ledare och in med vuxna, tydliga personer som kan guida barn till en framgångsrik framtid.

Via Januariöverenskommelsen kommer det att anställas fler lärarassistenter. Snart införs även mobilförbud, vilket är bra, liksom att det kan komma skriftliga ordningsomdömen, efter att de fyra borgerliga partierna och SD röstat för det i riksdagen. Det är positivt att elever får en tydlig, negativ markering om de inte sköter sig och en klapp på axeln om de gör det.

Målet måste vara att barnen kan få arbetsro, att skolan blir en plats för lärande. Och därför bör rörelsen mot ordning och reda fortsätta. Lärare ska självklart ha rätt att reagera mot dem som missköter sig. Att skolka måste få konsekvenser, till exempel att det påverkar både egna och föräldrars bidragsnivåer. Kraven och förväntningarna måste höjas, både vad gäller kunskap och beteende.

Hur kan man vara emot det?

Centerns ungdomsförbund menade dock i en debattartikel att det stred mot liberala värderingar att vara för ordningsomdömen (12/4), som om det vore en frihetsfråga att få härja omkring under lektionerna bäst man vill och själviskt störa människor.

Andra – som utbildningsministern – menar att det leder till mer administration, men hur många minuter och timmar går inte förlorade om barn springer hit och dit i klassrummet och försöker tänja gränser?

I skolpolitiken har det drivits en progressiv linje med arbetsglädje som en väg till lärande, men detta har enligt en färsk bok från IFN inte varit framgångsrikt. Det är bättre att ha kunskapsfokus.

Den som tolkar liberalism i politiken och vardagen som en lössläppt ideologi som låter folk göra precis som de önskar tror fel.

Att vara sträng är helt enkelt att vara snäll och att vara schysst förälder är inte alltid schysst på lång sikt. Exempelvis vore det inte så bra att låta barn bestämma hur länge de vill stanna uppe på nätterna eller äta lösgodis till frukost, lunch och middag även om de själva tycker att det är en kanonbra idé. De som uppfostrar måste fostra - inte följa.

Det behövs både mer vuxenhet och fler vuxna i barnens vardag. Att lärare äter lunch med eleverna är ett sätt att skapa ordning och ge trygghet. Därför är det bra att kommunstyrelsen i Bromölla nu valt att trots allt avstå från att höja kostnaden för pedagogiska luncher (14/4). Att lärarna får billigare lunch om de äter bland barnen är ett bra incitament, för ju fler vuxna som finns runt eleverna desto bättre. Detta är ingen löneförmån, utan ett sätt att skapa en bättre fungerade skola.

SD, M och KD ville höja priset och enligt Eric Berntsson (SD) skulle det göra en del för ekonomin, men det är kortsiktigt tänkt. För den som vill värna om Bromöllas framtid, där barnen är fulla av kunskap och ambition är det bättre att satsa en femma på att ha vuxna i rummet än att spara på just detta.

Ibland är lunch faktiskt kärnverksamhet.

 

Källor

 

 

Läs gärna även dessa ledare

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.