Carolin Dahlman: Frihandel och fred är viktigare än gurkor och EU-bidrag

Ledare Artikeln publicerades
Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

På torsdag röstar britterna; ska de lämna EU eller inte? Jag är ganska säker på att man väljer att stanna.

Men oavsett vilket så har folkomröstningen och det starka motståndet orsakat turbulens i alla EU:s 28 medlemsländer. Fler EU-medborgare kommer att se EU i nytt ljus nu och utvärdera sitt medlemskap noggrannare. Det kan antingen leda till en nystart eller mer långsam söndring. Det är bra att frågan kommer upp även om det kan bli jobbigt en tid. Alla relationer behöver granskas då och då för att inte fastna i slentrian.

EU skulle behöva vara smalare och vassare.

I grunden är projektet bra – särskilt om man betänker hur Europa hade kunnat se ut om man inte grävt ner stridsyxorna och börjat handla och samarbeta i stället för att kriga. Freden är den stora vinsten, vilket ofta glöms bort och tas för självklart. Få känner av en konflikt som aldrig blev av; det som aldrig hände firas ju sällan med champagne.

I stället riktas blicken mot det negativa. Detaljregleringen, jordbruksstödet eller de omfattande subventionssystemen har gett EU dåligt rykte. Där behöver man röja i djungeln av egenintressen.

Vänsterns ständiga prat om jämlikhet över allt större områden gör att EU blivit svårhanterligt och orättvist. Svenskarna bidrar i högre utsträckning än andra (näst mest per invånare), och när man hör att 25 procent av statsbudgeten i Litauen kommer från EU-bidrag är det lätt att bli uppgiven.

Påhl Ruin skriver i Axess att han under en rundresa insett att allt de fick se var delfinansierat av EU, ”precis allt: ridsportsanläggningen, rymdobservatoriet, spahotellet, ja även chokladfabriken”. Han citerar Industriförbundets Robertas Dargis som säger: ”Jag vet inte hur många gamla slott och herresäten som renoverats med EU-medel.”

Ändå är samarbete alltid bättre än protektionism och isolation; man behöver se förbi de små felen. Många svenskar tycks förstå värdet; i en Sifoundersökning som publicerades på söndagen uppger 72 procent att man vill att Sverige stannar i EU (GP 19/6). Men i en annan undersökning från SCB svarade bara 49 procent att de är för och många var osäkra, så det går inte att helt lita på att stödet är starkt. Det kan svänga snabbt på en svajig politisk marknad.

Dessutom påverkar resultatet på torsdag vår egen inställning. 89 procent av svenskarna vill att Storbritannien ska stanna, men bara 32 procent uppger att de vill att Sverige stannar om det blir brexit. 36 procent skulle bli motståndare då (SVT 20/4).

Det är förståeligt att britternas beslut inverkar. Sverige och Storbritannien har samma syn på frihandel så risken är att EU blir mer slutet vid ett brexit. Med tanke på att vi handlar så mycket med varandra kan andra lösningar tas fram, men för helheten är det negativt.

Man kan uppröras över jordbrukssubventioner och reglering av hur en gurka ska se ut, men freden och friheten, välståndet och vänskapen borde överskugga de negativa inslagen. Vi behöver prata om det som skaver, men göra det tillsammans, i syfte att förnya våra löften.