Annons

Carolin Dahlman: Carolin Dahlman: Jag gillar inte dina foppatofflor, men är beredd att kämpa för din rätt att bära dem

Så länge vi inte skadar någon annan borde vi få ha de kläder vi själva gillar. De som högljutt fördömer andras klädstilar uppvisar en slags snorkig elitism som skrämmer.
Carolin DahlmanSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 9 maj 2018
Carolin Dahlman
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
Foto: Annika af Klercker / SvD / TT

Allt oftare ser jag personer i sociala medier med ogillande kommentera hur andra ser ut.

Debattören Naomi Abramowicz skrev på Facebook häromdagen: ”Så fort det är över 15 grader drabbas en del män av en stark impuls att paradera runt i bar överkropp, trots att de befinner sig i stadsmiljö. Jag vill påpeka att detta är djupt olämpligt. Bar överkropp är något för stranden eller möjligtvis crossfitboxen.”

Annons

När ledarskribenten Malin Lernfelt lyfte frågan – utan att ta ställning – på Twitter skrev jag att en liberal accepterar andras val, varvid jag fick till svar av en man: ”Nej, är också liberal men så länge argumenten för min frihet väger tyngre kommer jag sätta stop. Finns en hygienisk aspekt, särskilt om man sitter o svettas på en uteservering.”

En annan skrev: ”När innebar liberalism att man övergav stil och god smak? Just i stan är det väl ändå att pådyvla andra något de inte önskar sig.”

Uppenbarligen väcker det anstöt att någon tar av sig tröjan, även om det inte direkt påverkar omgivningen på annat sätt än vad stökiga barn eller illaluktande hundar kan göra. Inte försöker vi väl hejda det? Att det stör är en sak, men inte påverkar det andras frihet, eller hur? Och sedan när ska liberalismen ge sig rätten att domdera över smak och stil? Moralpolisernas vett- och etikett-argument blir egocentriska och begränsande på ett obehagligt sätt.

Ogillandet av andras stil uttrycks ofta i hårda ordalag, aningen överdrivet för ämnets tyngd kan tyckas. ”Snälla, snälla – kan ingen avskaffa detta gräsliga skäggmode nu!!! Ok för ett litet välansat skägg – men dessa vildvuxna, hårmassor i ansiktet?”, skrev debattören Pernilla Ström på Facebook i höstas. Hon var upprörd över hur skådespelaren Philip Zandén såg ut och hon ville alla om detta. Även sedan hon upplystes om att skägget odlats inför en roll i en pjäs skrev hon: ”Tycker dock alltjämt att detta vildvuxna, oansade skäggmode är frånstötande och förfärligt”.

Men vad spelar det för roll för henne vad andra har för frisyr på sitt ansiktshår? Tydligen var det oerhört viktigt, för flera höll med Ström och hejade på hennes inlägg. ”Tack för ditt inlägg... vart tog alla snygga killar vägen och varifrån kom alla fula gubbar!” ”Att svenska män vill anta Taliban-Look är obegripligt och klandervärt”.

Jag får själv ofta kommentarer om jag har trasiga jeans på bilder på Instagram. Folk meddelar att hål i byxorna skulle de aldrig själva ha och jag borde gå till min arbetsgivare och be om löneförhöjning för att ha råd med snyggare kläder. Men varför ger de sig rätten att säga att jag har – i deras ögon – fula kläder?

Alla har självklart åsikter om andras utseende och olika preferenser. Man kanske anser att allt från foppatofflor till dreadlocks, chinos eller rockig tröja är höjden av dålig smak. Men att lägga ut sina synpunkter om det för alla att se ökar den sociala kontrollen. Få av de som klagar efterfrågar lagar kring hur andra ska klä sig, men trycket från vad andra tycker påverkar, vilket är väldigt onödigt.

Liberalismen står för en tolerant syn på människor, deras åsikter, livsstil och klädstil. Man kanske inte själv skulle rösta på ett visst parti, gå med i en kyrka eller välja att bosätta sig på en viss ort, men så länge de inte skadar andra finns inte skäl att högfärdigt fördöma.

Sverige skulle må bra av mindre gubb- och gumgnäll över hur andra ser ut, och mer av respekt för människor och deras rätt till frihet. Kanske gillar inte alla hur just du ser ut heller.

Annons
Annons
Annons
Annons