Carolin Dahlman: Sluta låtsas som att SD inte finns – och börja ta kommandot!

Ledare Artikeln publicerades
Kan de komma överens någon gång och visa att de vill styra landet?
Foto:Henrik Montgomery/TT
Kan de komma överens någon gång och visa att de vill styra landet?

När Åkesson lockar S-kvinnorna på allvar kan SD komma att ta över Sverige. Är de andra partierna förberedda på det där de fortsätter småfajtas med varandra och förneka att SD vinner mark?

SD är största parti i Skåne och Blekinge enligt Sifo. Enligt Sentio är man störst även nationellt. Med tanke på hur regeringen havererat i hanteringen av Transportstyrelsen samt hur Alliansen fortsätter att lägga tillkännagivanden och vägra samla ihop sig och ta makten är en vändning av trenden mindre sannolik.

Dessutom är SD under förändring, vilket kan komma att förstärka dem ytterligare. Om det är till innehåll eller yta tål att diskuteras, men man tycks absolut ha blivit rödare och inte längre ensidigt fokuserade på invandring.

Jimmie Åkesson (SD) upprepade ”vårt moderna folkhem” 34 gånger i sitt tal i Almedalen. Inte en enda gång nämnde han ”massinvandring” – det ord som annars har känts som SD:s favorit. Nej, han talade varken om invandring, invandrare, migration eller integration.

I talet nämndes i stället Sverige 26 gånger och ordet ”hem” 60 gånger. Åkessons talade om gemenskap, vänner och sammanhållning, vilket skapade en mjukare framtoning – som sannolikt kan locka fler kvinnor till det parti som hittills främst har burits fram av män. Stödet blir också allt starkare bland LO-kvinnor, och med tanke på att Åkesson i Almedalen menade att SD nu är ”vårdpartiet på riktigt” kan hans parti komma att locka till exempel både Kommunals medlemmar och pensionärsgrupper. Den gamle S-ledaren Per Albin Hanssons blandning av socialism och konservatism lyftes, liksom det Stefan Löfven (S) brukar säga: ”Gör din plikt – kräv din rätt!”

Att SD skulle vara höger eller i mitten bör verkligen ifrågasättas nu. Där liberaler menar att den som inte vill ha alla rättigheterna borde få slippa undan plikterna vill SD ha mer likriktning. Det folkhem som Åkesson talar om har tydligen inga kelgrisar eller styvbarn – men får man spreta, sticka ut, bryta sig loss och bli rik av arbete? Det framgår inte. Folkhemmet känns kvävande. Lite ”villa-vovve-volvo”-vänster.

Men röd politik och retorik har alltid lockat i Sverige, och kan göra det nu också.

Ett problem för andra partier är att SD har störst andel lojala väljare av alla. Sannolikt beror det på att övergången från ett traditionellt parti till SD är en smula kontroversiellt, så har man väl gjort bytet kan man antas vara mer ”fast”. Dessutom bildar SD ett eget block och väljare tenderar att kunna byta inom block men mer sällan över gränsen. Åkessons upprepning av ordet ”vänner” och tal om att partiet drabbas av ”groteska utfall” förstärker dessutom även känslan av ”vi mot världen”. Vi mot sjuklövern.

Ett annat problem för övriga partier är att SD är oprövade. Man kan utlova guld och gröna skogar i samma självsäkra tongångar som Donald Trump. Det är lätt att trumma upp oro och säger ”lugn, vi fixar detta” och då SD aldrig haft reell makt kan de inte ställas till svars.

När ska det politiska Sverige våga inse att SD faktiskt existerar och gillas av många svenskar? Motståndet från andra partier kommer allt för ofta i form av kritik mot rötter och skandaler, men alldeles för sällan kring sakpolitik. Det är en brist, liksom strategin att tiga ihjäl partiet i ett försök att putsa sin egen självbild.

Man kanske inte vill bjuda SD på sin fest, men om partiet ordnar sin egen lär det ändå inte bli så festligt. Vågar Alliansen tänka så långt in i framtiden?