Dahlman: Slarvas 11 miljarder av framtidens pengar bort?

Ledare ,
Kommer med "presenter".
Foto:

I november meddelade regeringen att man lånar pengar för att ge kommuner och landsting extra statsbidrag. Men hur detta historiskt höga belopp används har man sämre koll på.

”Det här är ett engångsbelopp, men även som engångsbelopp är det en historisk stor engångssumma. Allt kommer att finansieras genom lån”, meddelade Magdalena Andersson för ett par månader sedan (SVT 12/11). 

Stolt som en tupp burrade hon upp fjädrarna och berättade för svenska folket att de nu sätts än mer i skuld.

Tack, vad gulligt av dig Maggan, ville man som skattebetalare harklande säga. Har du drejat det där sneda förslaget i slöjden?

För nog tycktes idén om att låna 11 miljarder kronor för att kunna hantera de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet vara formad av vingliga händer hos regeringen och Alliansen i samspel.

9,8 av miljarderna delades ut som ett extra statsbidrag till kommuner och landsting. Men dessvärre hade inte Andersson någon plan för hur pengarna skulle användas. Det blev några miljoner hit, några dit. Lite här och lite där. Riksdagsledamot Maria Malmer Stenegard (M) från Kristianstad försökte få ut beräkningarna kring hur fördelningen hade gjorts, med det dröjde länge innan hon fick svar, vilket till slut resulterade i en KU-anmälan.

Nåväl. Östra Göinge fick plötsligt 60 miljoner, vilket fick kommunalrådet Patric Åberg (M) att häpet utropa ”Du måste skämta med mig. Det är helt sjukt ju! Det måste vara fel. Vad ska vi göra med dom?” (Dagens Industri 12/11) Hans spontana frispråkiga reaktion var förståelig. Det var mycket pengar. Som dessutom fick användas hur som helst, utan att det krävdes uppföljning.

Anderssons besked kändes mer som en desperat muta till högljudda kommuner och landsting runtom i landet än en genomtänkt insats. Liksom mycket annat under hösten 2015 var det en ryckig handling av politiker i panik, utförd till synes helt utan eftertanke eller tanke på konsekvenser och framtid.

Eftersom pengarna delas ut som en slags tillfällig lotterivinst kan få kommuner använda dem på ett långsiktigt sätt. De kan täppa hål i nuet – men knappast lägga grund för sund integration och flyktingmottagande för framtiden.

Problemet med en engångsinsats är att man knappast kan anställa någon på lång sikt eller göra hållbara förändringar. När pengarna är slut är de ju slut, och då vill ingen bli sittande med kostnader för personal eller lokaler. Risken är i stället att miljonerna slumpvis hamnar lite här och där som extra tillskott.

”Det är svårt att dra igång saker med tillfälliga pengar. Då drar man lätt på sig en lite för stor kostym”, skrev Christian Gustavsson (M), kommunalråd i Linköping i en kommentar.‬

Jesper Ahlgren, chefsekonom på Timbro, menar att det är riskabelt att styrningen är så pass vag. ”Då försvinner mycket i fel satsningar” (Svenska Dagbladet 9/2).

Enligt Svenska Dagbladet har olika svenska kommuner lite olika idéer kring hur pengarna ska användas.

I Hedemora ska kommunen att använda delar av sina 59,1 miljoner för att betala av på pensionsskulden och uppköp av leasade datorer. Borgholm tänker sig en skuldavskrivning och Ljusnarsberg ska renovera en idrottshall. En sådan är tydligen ”utmärkt för integration”, enligt kommunchefen.

Åtvidabergs kommun tilldelades 11 miljoner, vilket fick kommunalrådet att klia sig i huvudet och lägga undan pengarna i ett reservkonto för oförutsedda händelser. Man hade ”inget exakt projekt” att lägga pengarna på.

Kristianstad kommun fick 62,6 miljoner, varav 12,5 miljoner användes under 2015 och resten sparades till i år. Det extra statliga bidraget, tillsammans med AFA-pengar, ledde till att kommunens ekonomi slapp uppvisa minusresultat i bokslutet för 2015. Underskottet i utskotten på 39 miljoner kunde sminkas över. Tack, vad gulligt av dig Maggan, tänkte nog de lokala beslutsfattarna.

Satsningen är – med Magdalena Anderssons egna ord – historiskt stor. Dessvärre är den dessutom historiskt slarvigt skött. Och sannolikt kommer historien att behöva upprepa sig nästa år, genom en ännu mer ”historiskt stor engångssumma”.

Kommunalrådet Heléne Fritzon (S) räknar i varje fall med ytterligare statlig hjälp. ”Det är viktigt att vi får årliga ersättningar varje år framöver”, sa hon till tidningen för ett par veckor sedan (4/2). Hon lär inte vara ensam bland sina kommunalrådskollegor om det önskemålet.

Tillsammans med den skattehöjning på 4 kronor till 2019 som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har räknat ut kommer att behövas, kan ytterligare regeringsslöseri blir kostsam

Skattebetalarna tycker kanske att de stiligt stylade budgetarna för 2015 och 2016 ser förtroendeingivande ut. Men frågan är vad de tycker när kommunerna inte kan fortsätta satsningarna trots att kostnaderna kvarstår. Och vad de tycker om finansministern den dag skulderna ska betalas. Hur gullig anses hon vara då?

Läs även:

Dahlman: Kommentar till budgeten 2016

Dahlman: Hej då, krona efter krona efter krona

Följ Carolin på Facebook: www.facebook.com/carolindahlman