Därför är det bra att buda om försvaret

Ledare Artikeln publicerades
Foto:

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna bedriver en intensiv kamp om vilket parti som ska bli det borgerliga försvarspartiet. Det är bra att de försöker överträffa varandra.

L och KD hoppade av de blocköverskridande försvarssamtalen eftersom de tyckte att regeringen var för snål. För några veckor sedan meddelade Moderaterna att man på sikt vill att Sverige på sikt lägger två procent av BNP på försvaret, vilket nästan är en fördubbling jämfört med dagens nivåer.

Kristdemokraterna vill inte vara sämre. I sin skuggbudgetmotion lägger KD 12 miljarder extra på försvaret under tre år, vilket är nästan fyra miljarder med än vad regeringspartierna kom överens om med Centerpartiet och Moderaterna.

Alla har dock inte varit nöjda med den kapplöpning i försvarssatsningar som råder mellan partierna. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tidigare sagt att han är missnöjd med vad han kallar för en ”budgivning” om försvarets budget. I stället vill han att partierna ska sansa sig och gå med på den långsiktiga ökning av försvarets finansiering som sossarna föreslår.

Visst kan man förstå försvarsministerns kritik mot att de borgerliga partierna ständigt bjuder över. Försvaret är för viktigt för att bli föremål för ett slags satsnings-race där partierna slänger ur sig den ena miljarden efter den andra. Att finansieringen är långsiktig och parlamentariskt förankrad är givetvis viktigt. Det är lätt att ha höga ambitioner när man befinner sig i opposition, men svårare när man sitter och ska budgetförhandla med en finansminister.

Men försvaret är också för viktigt för att underfinansieras. De extra pengar som regeringen lägger på försvaret, inom ramen för den blocköverskridande försvarsöverenskommelsen, räcker knappt till att täcka de mest akuta hålen som skapats efter åratal av för lite pengar.

De borgerliga har förhoppningsvis lärt sig en läxa: Sänk gärna skatten, men gör det inte på bekostnad av Försvarsmaktens budget. Skyddet av landets gränser och säkerhet är inte som vilket politikområde som helst, utan en kärnuppgift för staten. Det folkliga intresset för försvarsövningen Aurora 17, som nyligen avslutades, visar att människor faktiskt bryr sig om försvaret. När ryssarna övar anfall i Östersjön förstår väljarna att ”enveckasförsvaret” är ett reellt problem för oss alla.

Att ständigt försöka överträffa varandra i försvarssatsningar är därför bra. Äntligen har politiken börjat debattera ett eftersatt område. Det sätter press på regeringen. Att de borgerliga partierna kritiserat S för att inte rusta upp tillräckligt gör också att de lovar väljarna att prioritera försvaret om Alliansen skulle ta över regeringsmakten efter valet 2018.

Dessutom lär många väljare minnas den förre M-ledaren Fredrik Reinfeldts ord om försvaret som ett särintresse. De borgerliga gör alltså bäst i att stå för vad de lovat under tiden i opposition.