Desperat att slussa nyanlända mellan budgetar

Det är lätt att förstår oron och viljan att fixa det. Men när kommunen nu med en ”offensiv strategi” ska anställa 100 personer som lever på ekonomisk bistånd – och under ett år ge dem ”avtalsenlig” lön till en total kostnad om 40 miljoner – är det bara en förrädisk rundgång av pengar. Abrakadabra, tänker kanske politikerna, men det är ju skattebetalarna som pröjsar oavsett om det är bidrag eller låtsasjobb, eller hur?

Det är bra om de friska, arbetsföra arbetslösa kan få erfarenhet eller bidra, men att kalla det jobb känns fel med tanke på att de kommunala bolagen och förvaltningarna inte har sökt personal, utan måste krysta fram arbetsuppgifter i efterhand. Nu tillåts utvecklingsjobben visserligen inte att konkurrera ut andra, men de som ”anställs” är faktiskt inte efterfrågade på en arbetsmarknad.

Extra mycket skaver upplägget när man läser att planen från de kommunala trollkonstnärerna är att de arbetslösa via de nya låtsasjobben får rätt till a-kassa om de sedan inte lyckas få ordinarie jobb. ”Därmed minskar kostnaden för försörjningsstöd även åren efter att projektet avslutats”, ansåg kommunchefen Anders Sandén (PD 19/9).

Fiffigt från hans perspektiv, kanske. Men a-kassan betalas till stor del av staten, det vill säga skattebetalarna. Tanken är dessutom att det ska vara en försäkring, där man betalar in någon hundralapp i månaden och kvalificerar sig till utbetalningar via arbete. Att en kommun nu fuskar in personer i försäkringen och skickar notan vidare till staten är ett ovärdigt trolleritrick.

Det sägs att reformen minskar utanförskap och ökar individernas grad av självförsörjning. Men ursäkta, SJÄLVförsörjning? Det handlar om att andra som jobbar på en vanlig arbetsmarknad betalar lönen för dem som får utvecklingsjobb, så självförsörjande är de knappast.

Det är märkligt hur kommuners makthavare inte ser att det faktiskt är samma pengar det handlar om och att det inte är en långsiktig lösning att flytta en kostnad från en offentlig budget till en annan.

Men detta är tidens falsksjungna melodi, och liksom många andra kommuner skriker Åmål HJÄLP uppåt, mot regeringen.

När budget presenterades fick Åmål bara 1,9 miljoner kronor i extra stöd, vilket inte räcker långt, enligt kommunstyrelsens ordförande.

”Jag är djupt besviken på den budgetproposition som lagts. Det hade behövts en tuffare arbetsmarknadspolitik, den frågan borde ligga på ett statligt plan, men skjuts över på kommunerna”, sa kommunstyrelsens ordförande Michael Karlsson (S).

Det är mycket som behövs. Tuffare krav på att nyanlända ska lära sig språket, utbilda sig inom bristyrken och ta de jobb som finns är bara början. Dessutom behövs en vassare skola som kan ge andra generationens elever en bättre chans, samt bättre villkor för arbetsgivarna så att möjligheter öppnas för fler.

Men enbart trollkarlar kan få fram resurser ur hattar med ett ”simsalabim”.