Försvar är mer än bunkrade bönor
På grund av det förändrade säkerhetsläget i världen, ökad risk för naturkatastrofer som följd av klimatförändringar och hotet från terrorism beslutade regeringen att trycka upp broschyren på nytt – för första gången sedan 1961.
Det är inte troligt att Sverige skulle bli militärt angripet inom en överskådlig framtid. Men risken har ökat. Dessutom har Sverige drabbats av såväl stora skogsbränder som terrorattentat.
Broschyren som presenterades på måndagen har stora likheter med den från 1960-talet. Allmänheten uppmanas att ha tillräckligt med konserver och vattendunkar hemma för att klara sig utan mat och rinnande vatten.
Men förtjusningen över att återuppväcka gamla fina formuleringar som ”alla rykten om att motståndet ska upphöra är falska” får inte överskugga insikten om att medborgarnas förmåga att klara sig i kristider måste uppdateras. Det är inte 1960-tal längre och det finns ett antal nya problem som dyker upp i samband med krishantering. Varken allmänhet eller berörda myndigheter får hamna i nostalgifällan.
Ett nytt problem gäller det kontantfria samhället. Hur många går runt med kontanter på fickan i dag? Betalningar utan kontanter är smidigt och mer rånsäkert för butiker. Men om någon eller något skulle slå ut elnätet kommer det inte gå att handla utan fysiska pengar. Att ha en större mängd kontanter hemma är ännu viktigare i dag än för 60 år sedan.
En annan utmaning är att många människor har vant sig med att få information via digitala kanaler. Men att söka krisinformation via nätet ökar risken för att utsättas för propaganda och vilseledande upplysningar. Instinkten vid en kris måste vara att ratta in P4, inte att gå in på Twitter.
Ett tredje problem som kan uppstå i det moderna Sverige är språkförbistringar. Till Studio ett (21/5) säger sociologen Minna Lundgren att det kan bli svårt för människor utan tillräckliga språkkunskaper att ta till sig informationen. Trots att krisfoldern kommer att finnas på de fem minoritetsspråken och ett antal invandrarspråk kan kunskaper i svenska bli en fråga om säkerhet. Om en krissituation väl skulle uppstå är det av största vikt att alla människor i Sverige förstår vad som sägs på radion. Det kommer inte att vara möjligt att varna på 13 olika språk i ett krisläge. Att stärka svenskkunskaperna är därför inte bara en integrationsfråga.
Men den största skillnaden om man jämför 1960-talet med i dag är givetvis att Sverige då hade ett försvar att räkna med. Bunkrade bönor i all ära – om Sverige ska kunna försvaras krävs att vi kraftigt stärker den operativa förmågan och prioriterar nytt försvarsmateriel. Ett Natomedlemskap skulle också sitta fint.
