Förtjänar slösande Malmöpolitiker mer i utjämning?

Svenskarna hade säkert tyckt att det var okej om staden var i plötslig knipa eller hade tagit oproportionerligt stort ansvar över gemensamma åtaganden. Men Malmö gick med ett överskott på 921 miljoner kronor 2018, sprätter iväg pengar på trams och borde faktiskt – med universitet och fördelaktig närhet till kontinenten – ha förutsättningar att ge till andra i stället för att ta emot.

2019 får Malmö sju procent av alla medel som cirkulerar och 16 326 kronor per invånare från det kommunala utjämningssystemet. Det är lika mycket som exempelvis Arvidsjaur, Ånge och Nordanstig får, trots att dessa små kommuner sannolikt har större kostnader än en av Sveriges största städer, med korta reseavstånd. Detta samtidigt som skatten är cirka ett par kronor lägre för Malmöborna än i Bräcke eller Dorotea.

Många svenska kommuner krisar just nu. Men Malmö mår tydligen toppen, för man har anställt en e-sportsamordnare, en samordnare som planerar skateboardevenemang och 2018 bjöds 49 influencers på semester på skattebetalarnas bekostnad. I projektet Stickut har Malmö kommuns medarbetare fått prova på att jobba utomhus och ”utmana inomhusnormen”. Projektet finansierades främst av Svenska ESF-rådet, men kommunen bidrog med 1,2 miljoner i personella resurser.

Om kommunen lärde av andra skulle den kunna spara 1,4 miljarder, konstaterades det i en granskning från WSP gjord för Svenskt Näringsliv. Smartare upphandlingar och stopp för skyhöga satsningar skulle spara pengar i stället för att slösa bort dem.

Exemplet Malmö visar på det tokiga med vårt utjämningssystem, det vill säga att det inte spelar så stor roll vad man gör, utan att den som slösar bort pengarna kan få ännu mer. Detta tycks dock få fortsätta.

I somras aviserade regeringen ett nytt kostnadsutjämningssystem som gick ut på att rika kommuner och regioner skulle bidra mer än idag för att kompensera för opåverkbara strukturella kostnadsskillnader. Förändringarna kan bli stora och börja gälla snabbt, redan från årsskiftet efter beslut i november. Hela förslaget andas desperation.

Socialdemokraterna och Moderaterna i Region Skåne gick i augusti ihop och protesterade, eftersom det skulle betyda att 290 miljoner kronor skulle tas från skåningarnas budget för 2020. ”Det motsvarar vad det kostar att driva Landskrona lasarett under ett år”, skrev bland andra Gilbert Tribo (L), regionråd och ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd.

Han menade att ”ryckighet och oförutsägbarhet med justeringar i ett redan illa fungerande utjämningssystem måste ersättas med tydliga förutsättningar och stabila villkor.” Det är lätt att hålla med. Att regeringen gör så stora förändringar hux flux är oansvarigt och brutalt. Lokalpolitikerna förtjänar bättre arbetsvillkor.

Dessutom förtjänar skattebetalarna ett utjämningssystem som belönar den som behandlar våra pengar med respekt och bestraffar den som slösar. Inte tvärtom.

Det allra bästa vore om staten helt beslutade om kriterier för att olika kommuner skulle få pengar i stöd. Samt att de inte bara räknade ”rika” och ”fattiga”som om det var något statiskt, utan också uppmärksammar orsakerna till plånbokens storlek.

.

.

Slöseriombudsmannen: Malmö tävlar i slöseri med skattepengar