Fostra andra generationen

Ledare Artikeln publicerades
Foto: Hasse Holmberg / TT

Barn till utrikes födda löper ökad risk att hamna i brottslighet. Det är därför av yttersta vikt att integrera med bestämdhet och envist inpränta respekt för demokratin, äganderätt och individualism. Sluta dutta med kulturprojekt och ta detta på allvar. Rappa på!

Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerade nyligen en sammanställning av svenska nordiska studier från 2005 till 2019 om brottslighet bland personer med utländsk och inhemsk bakgrund (17/10).

I rapporten konstaterades att svenska studier sedan 70-talet har funnit att utrikesfödda oftare registrerats för brott i förhållande till sin andel av befolkningen.

Detta har alltså varit känt länge, men det nya var att det numera inte är de nyanlända som utgör störst risk, utan deras barn – födda på svenskt BB, fostrade i svensk förskola och skola.

Bland svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar fanns en överrisk för någon misstanke om brott. Dessutom var överrisken för personer med utländsk bakgrund – både utrikesfödda och barn till utrikesfödda – högre för grövre brottslighet, speciellt dödligt våld och rån, än för exempelvis stöld.

Samma slutsats kom stiftelsen Det goda samhället för ett år sedan fram till i en studie byggd på data från Brå. Den visade att personer med svenskt ursprung under perioden 2013-2017 bara stod för 42 procent av brotten i Sverige, vilket var en sänkning från 68 procent 1985-89. ”Det är första gången som personer med utländsk bakgrund står för huvudparten av brottsligheten”.

Även i denna studie konstaterades en ”kraftiga ökning i överrisk för brott som över tiden inträffat särskilt för gruppen inrikes födda med två utrikes födda föräldrar”. 2013-17 gällde 21 procent av anmälningarna den gruppen.

Att andra generationens invandrare löper risk att bli kriminella är ett allvarligt integrationsmisslyckande.

En intressant iakttagelse i Brås studie var att ju närmare ursprungslandet ligger Sverige geografiskt, och ju högre utbildningsnivå och ekonomisk nivå det har, desto lägre brottslighet har gruppen. Det vill säga, risken är högre att hamna i kriminalitet om man härstammar från exempelvis Eritrea eller Somalia. I Eritrea hade den vuxna befolkningen i snitt 4 års utbildning 2017, enligt Ekonomifakta, och enligt SCB har 49 procent av de vuxna somalierna i Sverige blott förgymnasial utbildning.

Möjligen tror någon förvirrad nazist att brottslighet ligger i generna eller att samtliga invandrare och deras barn är bovar. Men de allra flesta förstår att förklaringen är mer komplex.

Under alltför många år har ebo-lagen gjort att landet splittrats, att människor som har svårt att få jobb har bott i samma områden. Där har frustrationen spridit sig, man har känt sig utanför och kanske orättvist behandlad. I skolorna har barnen kanske träffat få barn vars föräldrar har karriärer och lön. Där har de som har varit med om svåra saker i hemländerna mötts och pratat, kanske emotionellt fastnat i sorg och bitterhet. Där har man kunnat leva som i hemlandet, med välkänd kultur, religion och syn.

Och svenska myndigheter har glatt betalat för det hela via bidrag som har förstärkt segregationen, behållit de nyinflyttade i det förflutna, långt från det svenska.

Ingen som mördar eller våldtar är utan skuld, men svenska politiker har dessvärre skapat en grogrund för kriminalitet via sin oförmåga att se vikten av integration. Nu behövs ett uppvaknande.

Stoppa alla typer av föreningsbidrag och se genast över skolans flummiga läroplaner. Ge lärarna rätt att vara auktoriteter. Religiösa friskolor bör inte tillåtas. Språkkraven måste höjas, särskilt för den som lever på bidrag. Sätt in fler föräldrakurser och förstärk Socialtjänstens insatser för barn som hamnar snett. Skärp straffen för unga och hedersbrott. Se över vilka migranter som Sverige välkomnar; att ta emot flyktingar från Somalia är annorlunda än att välkomna en arbetskraftsinvandrare från Frankrike.

Rädda barnen från en framtid som skurkar. Rädda oss alla från integrationshaveriets konsekvenser.

.

.

Som liberal anser jag att privata religiösa skolor får finnas, men inte inom vårt skattefinansierade skolsystem.

Läs gärna också

Ledare: Svenska skolan måste balansera koranskolorna

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.