Ingen ska behöva vara livrädd för sin brorsa

Ledare Artikeln publicerades
Foto: Anders Wiklund/TT

I hederskulturer håller ofta syskon koll på varandra på ett obehagligt sätt, vilket svenska skolan behöver vara vaksam inför. De utsatta barnen måste få veta att det svenska samhället tydligt visar att även de har rätt att leva i frihet och jämställdhet.

Personal på en skola slog nyligen larm om att så kallad vardagsheder ökat i yngre åldrar, bland barn i 7-8-årsåldern. ”Det kan handla om barn som vaktar på varandra, som kollar att de till exempel äter rätt saker och leker med rätt kompisar”, berättade rektorn (SVT 23/4).

Man hör allt oftare om att syskon spionerar och kontrollerar varandra som en slags moralpoliser och att detta kan få dramatiska konsekvenser.

När Aftonbladet granskade hedersförtryck i Sverige sa en 18-årig kille: ”Jag hade skjutit killen som vågade ha sex med min syster utan att de var gifta”. ”Min pappa sa åt mig att döda min egen syster”, sa en annan (30/5 -17).

I januari kidnappade tre ungdomar en 14-årig pojke utanför en högstadieskola i Göteborgsområdet. Enligt åklagaren var brottet hedersrelaterat och grundade sig på att offret träffade en kvinnlig släkting till de dömda, något som hade upptäckts via ett foto på Snapchat.

I dagarna dömdes de för människorov och grov misshandel – men inte alla fall av hedersrelaterade brott hamnar i rätten. De flesta sker sannolikt i skymundan, och vi som vill skydda barnen måste fråga oss hur i hela friden vi ska nå dem.

En sak är klar och det är att detta inte är en klassisk ”mäns våld mot kvinnor”-fråga. Inte heller är det föräldrarna som styr sina barn, utan det är ett större familjedrama än så.

För att komma tillrätta med hedersproblematiken är det viktigt att fånga upp de killar som tvingas kontrollera sina kvinnliga släktingar, enligt Origo, ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholm (SR 19/4 -17). Nästan var tionde besökare där är killar som uppger att de känner sig tvungna att spionera på sina systrar och kanske bestraffa den som gjort något som familjen inte anser vara okej.

Det betyder att även om det pojkarna gör är förkastligt och bör bestraffas och fördömas är de också en slags offer under en tvingande kultur, hur konstigt det än kan låta. ”Det är en enorm belastning för dessa pojkar att behöva kontrollera sina systrar – både psykiskt, men även rent fysiskt. De blir indirekt begränsade i sin egen vardag, då mycket tid går åt att kolla sina systrar”, kommenterade Astrid Schlytter, docent vid Stockholms universitet.

Både tjejer och unga killar behöver en hjälpande hand för att befrias och det är främst i skolan som svenska samhället kan upplysa och styra, så den kanalen måste användas. Tafatta broschyrer från Socialstyrelsen, långsamma utredningar eller flådiga värdegrundsdokument är inte nog; vuxna måste snabbt och resolut visa ledarskap i varje möte med barnen.

Alldeles för många unga lever i ofrihet när familjen håller dem hårt. Ibland så hårt att de kvävs. Ibland till döds.

Tack för att du läser, delar och debatterar. Följ samtalet på Facebook; leta efter Carolin Hanna Dahlman. Jag kan inte ha fler vänner, men sidan är öppen för alla.