Johanna Nylander: Betyg är usel spelifiering

Ledare Artikeln publicerades

Skolan borde lära av dataspeltillverkarna.

Nu är det klart att regeringen kommit överens med alliansen om att testa betyg från årskurs fyra i upp till hundra skolor över landet. Beslutet är märkligt. Inte bara för att de allra flesta remissinstanser och landets skolor och lärare är emot förslaget, utan också för att Folkpartiet som länge haft skolan som hjärtefråga ens har betyg på dagordningen.

Det finns många saker som behöver förändras i den svenska skolan för att förbättra elevernas resultat, men tidigare betyg är verkligen inte en lösning på problemen. Skolorna kan inte vänta tills fjärde klass för att fånga upp elever som halkat efter – det måste ske direkt och följas upp efter elevens egna förutsättningar. Duktiga elever måste få mer kunskap och fler utmaningar istället för att nöja sig med ett stort A, och den akademiska världen skulle ha tjänat på aktivare antagningsprocesser än att förlita sig på betygsvärden.

I dataspelens värld använder man aktivt olika system för att belöna spelaren och pressa henne eller honom till att bli en så bra spelare som möjligt och slutföra spelet på bästa sätt. I typexemplet får man poäng när man lyckas lösa ett problem, man går framåt i spelet och lär sig nya saker. Lyckas man inte får man spela om tills man klarar av att lösa problemet. Duktiga speldesigners gör hindren knappt märkbara utan belöningssystemen bidrar till att spelet känns roligt och utmanande för spelaren.

Ett bra spel tar också hänsyn till olika typer av spelare. Några vill upptäcka alla hörn, andra vill röra sig framåt så fort som möjligt. Ett spel kan spelas på olika sätt, men det handlar om att ta sig igenom banor och att ständigt utvecklas.

Skolans värld kan givetvis inte jämföras rakt av med spelen, men betyg som bedömningssystem är den uslaste formen av belöningssystem och hade underkänts som spelmekanik. De delas allt som oftast ut på subjektiva grunder, de stäms av i terminsslutet vilket är alldeles för sällan, och de ger dåligt med bekräftelse när man gör rätt och är på god väg till målen. Betygsgraderna i sig kan locka en liten grupp som vill vara bäst på rätt sätt, men de uppmuntrar inte till att utforska nya områden eller gå vidare till nya nivåer när man klarat de första. Dessutom släpper skolans värld igenom elever som inte klarat de grundläggande nivåerna utan att de fått ordentlig träning så man har ordentliga chanser att klara nästa nivå.

Betygen premierar fel saker och är i värsta fall skadliga när bekräftelsesökande barn lär sig att sträva efter bokstäver som kommer tidigt i alfabetet. Det är betydligt viktigare att det är kreativt skapande, att lära sig mera, att utvecklas och att bli bättre som får uppmärksamheten. Både för barns utveckling och för det kommande arbetslivet.

Fakta

Johanna Nylander

är fristående skribent och arbetar till vardags på Dataspelsbranschen med samhällsanalys

Visa mer...