Johanna Nylander: Fasa ut EU:s jordbruksstöd

Ledare
Foto:

Lantbrukare ska kunna konkurrera på lika villkor.

Artikeln publicerades 22 april 2017.

Den första oktober försvinner EU:s produktionskvoter på socker. I Sverige odlas sockerbetor framför allt i Skåne, och fram tills nu är sockerbönderna garanterade ett minimipris för betorna, men får inte odla hur mycket som helst. Den svenska sockerkvoten är lite mindre än vad som produceras i landet, och ser man till hela EU importeras det mer socker till unionen än vad som exporteras.

För svenska odlare har de nya reglerna effekten att ersättningen för betorna minskar det här året. De har i praktiken bara en kund – sockerjätten Nordic Sugar – att sälja sina betor till, och de senaste åren har priserna anpassats till världsmarknadspriset. Helt avreglerad blir inte marknaden, bland annat består importtullarna för rörsocker, men det är ett litet steg på vägen.

Jordbrukspolitik kan tyckas svårbegriplig. Särintressen från några branscher har varit högljudda, och på många håll är jordbruket föremål för stora subventioner. Inget land vill stå utan mat till befolkningen, så det är inte särskilt konstigt att många regeringar har gått in och stöttat de egna lantbrukarna.

Runt 40 procent av EU:s budget går till olika former av glesbygds- och jordbruksstöd, och även om det är mycket pengar så har andelen minskat de senaste decennierna. Sakta men säkert öppnar sig marknaden för jordbruket, men fler reformer behövs för att lantbrukare ska kunna konkurrera på lika villkor. Sverige har dessutom hårda miljökrav och ett kallt klimat som gör de allra flesta grödor dyrare att odla än för en bonde på sydligare breddgrader i länder som inte tar klimatförändringarna på samma allvar.

Tullar, subventioner och regleringar är alla handelshinder som gör det svårare för alla företag att sälja sina varor och tjänster. Svenska lantbrukare håller hög kvalitet, men det enda rimliga över tid är att de konkurrerar på världsmarknaden med sina goda produkter, inte genom att EU:s skattebetalare dikterar villkoren för kvoter och ersättningar.

Tack vare effektivare och bättre transporter har mer mat och fler råvaror fått en global marknad. Det kan vara riktigt bra för både ekonomin och miljön, särskilt när de lokala förutsättningarna som jordmån, väder och vind kan utnyttjas maximalt. Men för många livsmedel är handelshindren svåröverkomliga. Några av de gamla europeiska kolonistaterna som genom avtal sluppit höga sockertullar har bra klimat för rörsocker, men är sämre på effektiv odling än flera av de länder som måste betala höga tullar.

Höga tullar och subventioner gör att det inte går att jämföra varor efter vad de egentligen är värda, och de gör hela marknader onödigt dyra. En kostnad som leder producenter in i artificiella bubblor och sätter höga priser som konsumenter till slut får betala. Därför behöver jordbruksstödet fasas ut helt och hållet.

Fakta

Johanna Nylander

är liberal debattör.

Visa mer...