Johanna Nylander: Regeringen tvångssparar utan ränta

Ledare Artikeln publicerades

Ordentliga medborgare hamnar i kläm.

En av alla besparingar i regeringens budget för 2017 är att intäktsräntan på skattekontot kommer försvinna från och med nästa år. Alltför många har aktivt använt kontot som ett sparkonto, och räntekostnaderna har blivit för dyra för staten.

Å ena sidan är det rimligt att skattepengar inte ska gå till att betala ränta för att några väljer att starta sparkonto under Skatteverkets byråkrati. Å andra sidan är det rimligt att det kostar för staten att låna de för stora belopp som de ibland kräver in i skatt från vanliga människor. Särskilt om man samtidigt kräver in pengar från dem som betalar för sent.

Skatteåterbäring och skatteåterbetalning är nödvändiga konsekvenser i alla skattesystem som är dynamiska. Det går sällan att räkna ut den exakta slutskatten i förväg, särskilt inte om man har tillfälliga arbeten, oregelbundna inkomster eller ett eget företag. Betalar man in för lite i skatt behöver man betala ränta till staten, och vill man undvika att betala mer än sin skatt måste man betala skatten i förskott. Skatteåterbäringen kan komma mellan juni och december, men det är först när skattebeskedet dyker upp som man vet hur mycket skatt man ska ha betalat. Pengar som kanske betalas ut är ju inte en gåva från staten, utan ens egna pengar som har tvångssparats under året.

Så länge skatteverket tar ut ränta på för låga förskottsinbetalningar borde de inte straffa människor som betalar in ett högre belopp. Varje år är det många som efter deklarationen i maj får vänta tills december innan Skatteverket beslutar om inbetalningarna är rätt, och har man själv eller ens arbetsgivare räknat på ett för högt belopp för att uträkningarna sett ut så, eller för att försäkra sig mot restskatt är det ett drygt halvår av tid som Skatteverket har bundit upp ens pengar.

I Danmark, vars skattesystem är likt det svenska, deklarerar man i mars och får tillbaka pengar i april. Det är en knapp månad av hanteringstid och dessutom sker den tidigare på året än det svenska systemet. Det är inte perfekt, men det visar på lite större respekt för medborgarnas pengar.

Att staten nu kommer kunna låna ännu mer från sina medborgare utan att behöva betala för det riskerar till att leda till ännu sämre respekt för skattepengar. Det blir färre skäl att effektivisera och förbättra deklarationen, och det blir inga synliga konsekvenser av för långa handläggningstider. I stället blir det ordentliga medborgare som hamnar i kläm och straffas med utebliven ränta på de pengar de satt in för att vara säkra på att ha gjort rätt för sig.

Staten kommer att slippa kostnaden för att skattekontot blivit ett säkert sparkonto, men samtidigt blir det mindre lönt att göra rätt för sig, och det är en utveckling åt helt fel håll.

Fakta

Johanna Nylander

är liberal debattör och ansvarig för samhällsfrågor på Dataspelsbranschen.

Visa mer...