Johanna Nylander: Skärmtid hjälper läsningen

Ledare Artikeln publicerades

Allt fler har slutat läsa pappersböcker. Det behöver inte vara dåligt.

För ett par år sedan trodde jag aldrig att jag skulle överge pappersboken. De älskade böckerna som trängs i bokhyllan, som lockar med oändliga berättelser i stora bibliotek, och som genom århundraden lagt grunden för så mycket kunskap. Pappersboken går att bläddra i, den kan lånas ut, den kan stå pall för väder och vind, den kräver ingen ström och den luktar papper. Jag är en pappersboksromantiker, men trots det läser jag nästan ingenting på papper längre. E-boken har tagit över varenda roman.

Bokhyllorna hemma står kvar, men de utökas inte längre i samma takt som jag läser böcker. Skärmen på min e-boksläsare är mer praktisk i vardagen, den funkar i sol och i mörker, den fyller semesterresan med litteratur utan att väskan blir fullare och den är behändigare än både pocket och stora böcker i pärm.

Jag är inte ensam om att läsa mer på skärmar än på papper, men trots det är skärmläsandet ibland utskällt. Det är synd, för datorn och mobilen har gjort att text är det snabbaste sättet att ta till sig information, och tack vare nätet är läsning något som förekommer i långt fler sammanhang än böcker och tidningar.

I senaste PISA-undersökningen kunde man se att svenska barns läsförståelse förbättrats ordentligt, särskilt bland pojkar. En orsak till det är att senaste PISA-proven gjordes digitalt, vilket speglar många unga pojkars läsmönster, som text i dataspel och på forum. Det är intressant, inte minst eftersom digitalt lästa texter bara för några år sedan ansågs som svårare att ta till sig.

Vid första anblick så kan det se ut som att mycket av den läsningen som finns på internet fördummar. Vanliga artikelrubriker på webben måste sälja in läsningen på samma sätt som löpsedlarna förr sålde kvällstidningar i kiosker. Men bara med några klick kan man fördjupa sig, få fler vinklar, eller läsa bakgrunden i vetenskapliga artiklar. När OECD för ett par år sedan undersökte läsfärdigheter bland vuxna visade det sig att till skillnad från många andra länder var unga bättre än äldre i Sverige på all läsning och problemlösning med hjälp av dator.

Att läsa är ofta synonymt med att lära sig. Det kräver ett visst mått av koncentration, att ta in information och det ger kunskap. När den kunskapen lättast hittas på en skärm så är all annan skärmläsning övning. Samtidigt är själva läsandet inte det enda som behövs för att lära sig, utan kritiskt tänkande är minst lika viktigt. Vem som är avsändare av en text, om faktauppgifter stämmer, och om en bok är upplysande eller bara underhållande.

Det har aldrig varit så lätt att sprida falsk information som det är i dag, men det har heller aldrig varit så lätt som nu att själv kontrollera fakta. Läs mer, ta reda på vad som stämmer, och lita inte på att allt som står på nätet är sant. Det är läsförståelse i praktiken.

Fakta

Johanna Nylander

är liberal debattör och ansvarig för samhällsfrågor på Dataspelsbranschen.

Visa mer...