Man förebygger inte brott genom att lägga huvudet på sned – nu behövs hårda nypor

Ledare Artikeln publicerades
Finansborgarrådet  Karin Wanngård (S) vill erbjuda mer.
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) vill erbjuda mer.

Vänsterns flum om ”mer pengar” och att ”fritidsaktiviteter” handlar ensidigt om att ge mer. Jag tycker att vi ska kräva mer av människor i stället. Gåvor finns i massor redan – gratis skola, bidrag, skolkurator och kvällsöppna bibliotek – men det som saknas är tuffa krav på hut, hyfs och hållning.

Trots att polisen länge talat om att det finns flera områden i vårt land som har enorma problem har ledande politiker vägrat se och till och med klankat ner på dem som sett.

När Sylvi Listhaug från det norska Fremskrittspartiets talade om detta i somras svarade migrationsminister Heléne Fritzon (S) snabbt med att kalla det ”rent nonsens”. Karin Wanngård (S), Stockholms finansborgarråd, menade att Listhaug gjorde populistiska och osanna poänger. I Aktuellt klagade hon: ”Man åker inte till en av våra fina stadsdelar i Stockholm, där det sjuder av livskraft och energi, och säger att här går det inte bra” (29/8).

På tisdag morgon, ett halvår senare, kunde vi dock plötsligt höra Wanngård i P1 hävda att våldssituationen är ”oacceptabel” och ”oerhört akut” (16/1).

Jaha. Är det inte längre populism och skitsnack att säga så?

Det är mycket bra att det numera är brottsligheten – och inte att påpeka om att brottslighet finns – som anses oacceptabel, men lösningarna är fortfarande inte nog kraftfulla.

Wanngård föreslog i P1 att kommunen kan komma åt gängkriminaliteten med att bygga fler bostäder, och därmed bekämpa trångboddhet. Skolan ska vara så bra att eleverna inte vill hoppa av, och hon ville se till att ”vår välfärdskommun fungerar med skola, förskola, fritidsaktiviteter och allt det vi behöver för att ta hand om våra unga”. Naturligtvis nämnde hon även de rödas favorit-quick-fix ”det behövs ekonomiska resurser”.

Hmm. För det första beror trångboddhet inte sällan på att den som är nyanländ får bosätta sig var som helst, och därmed ofta söker sig till vissa platser. Frivilligt.

För det andra borde fokus inte ligga på att ”ta hand om våra unga” utan om att sätta press på det fåtal unga som exempelvis begår småbrott tidigt.

För det tredje är skolan till stor del alldeles utmärkt, men det finns alldeles för många som kvaddar lektionerna. Sydsvenskans granskning av Malmös skolor häromdagen var fruktansvärd läsning. Lärare blev slagna och sparkade på; elever hotade att mörda dem. ”Elev blir tillsagd efter att ha trängt sig i matkön. Då skallar eleven läraren i bröstet och säger flera gånger att hen ska ta med en kniv till skolan för att hugga läraren. Under rasten säger eleven till sina kompisar att hen ska hugga barnen och läraren” (10/1).

Problemet beror inte på att samhället inte har erbjudit för lite eller satsat för få kronor, utan på att det finns de som inte beter sig. Skulden ska läggas på dem som förstör.

Vi måste nu bli tydligare. Tidigare. Kraft måste läggas på att visa vem som bestämmer, inte på att gulla ännu mer.

Forskning från University of Essex har visat att föräldrar som tjatar får mer framgångsrika döttrar (SvD 15/1). Att bli tuffare är ett sätt att hjälpa unga att göra klassresor och bygga ett tryggt liv.

Tro inte att en elev som mordhotar lärare mår bättre av ännu mer av vänsterpolitikernas omsorg. Hen måste få känna av att det straffar sig att inte respektera sina medmänniskor. Ut ur skolan? Betalningsansvar? Indragna bidrag? Vräkning? Alla idéer är välkomna. Utom ”mea culpa, här får ni ännu mer skattepengar”.

 

Läs gärna också:

Nonsens att kalla det nonsens, Fritzon

Visa hänsyn, människa

Rädda barnen från lyxfällan

Videokommentar